Fartygs-/båtlämning (L2026:1308)

Fartygslämning bestående av ett sammanhängande skrov, cirka 45x11 m st, byggt av ek på kravell. Uppstickande toppar av kraftiga spant/bottenstockar går att följa på båda sidor, men vrakets södra del är delvis utfallen och utspridd och därför svår att avgränsa. Det som återstår är skeppets nedre del och åtminstone trossdäcket och möjligen även ett nedre däck bör vara intakt. Ungefär midskepps står den murade spisen i kabyssen kvar relativt intakt.

Vraket upptäcktes av dykare år 2024.

På Länsstyrelsens uppdrag (Lst dnr 3084–2025 och 3087–2035) utfördes en marinarkeologisk besiktning och dendrokronologisk provtagning av Västerviks Museum i maj 2025. Tre träprover för dendrokronologisk analys bärgades, liksom en tegelsten från byssan för ICP-analys. Sammantaget indikeras att fartyget byggdes under 1600-talets mitt, troligen i Danmark, av ekvirke från minst två geografiska källor. ICP-analys tyder på att murteglet troligen producerats i Öresundsområdet. Bedömningen är att det rör sig om ett stort äldre örlogsskepp som storleksmässigt och åldersmässigt stämmer väl med det danska skeppet Enigheden från 1679. Även arkivmaterial kring Enigheden och den händelse vid Grimskär 1679 vari fartyget deltog stärker tolkningen.

Historik och händelseförlopp:
Fartyget Prins Christian som senare skulle få namnet Enigheden byggdes i Christiania (Oslo) och levererades år 1651. Det uppfördes av den engelske skeppsbyggmästaren James Robbins och hans son James Robbins jr. som ett av två stora huvudfartyg, systerskeppet Sophia Amalia var det andra. Enligt samtida skeppslistor (1652) mätte Prins Christian ungefär 152×36½×15½ danska fot (ca. 48×12×5 meter) och förde 91 styckeportar. Det gör henne till ett tredäckat linjeskepp på omkring 1 500 läster (ca 1 400 ton) byggt med relativt få berghultar och rundade portar i övre lag, alltså med tre genomgående däck med två slutna batteridäck och ett halvdäck. Fartyget renoverades och byggdes om, bl.a. 1663–64.
Efter ombyggnaden förblev Prins Christian i tjänst som ett av flottans större linjeskepp och listas ännu under 1660-talets senare år som huvudskepp med omkring 90 kanoner. År 1667 fick skeppet namnet Prinsesse Charlotte Amalie. År 1673 fick skeppet åter ett nytt namn, Enighed eller Enigheden.
När Danmark gick i krig med Sverige i september 1675 mobiliserades en omfattande örlogsflotta vari Enigheden ingick som ett av de större linjeskeppen. Enigheden deltog därefter bland annat i slaget vid Öland 1 juni 1676, där den svenska Kronan förliste och Svärdet förstördes.
Den 31 maj 1679 utgick en kunglig instruktion till den danska flottan för sjötåg i Östersjön, med uppdrag att beskatta handelssjöfarten längs den svenska kusten, genomföra landstigningar och rasera svenska befästningar.
I slutet av juni ankrade den danska flottan ungefär en och en halv mil från den svenska huvudflottan som då låg utanför ön Grimskär i Kalmarsund. För att hindra svenskarna från att löpa ut söder om Öland skulle sundet blockeras vid Grimskär. Det nu gamla linjeskeppet Enigheden skulle offras och sänkas som blockfartyg och två brännare, S:t Peder och S:t Johannes, skulle användas för att skydda och dölja sänkningen. På morgonen den 2 juli 1679 inleddes manövern vari Enigheden sänktes.

Händelselogg:
Åren 1908–09 genomfördes bärgningar på vraket av Bärgningsbolaget Rex i samarbete med Kalmar Fornminnesförening. Dykarbetet framstår i första hand som inriktat på bärgning av svartek och föremål. En omfattande mängd föremål togs upp, bl.a. ammunition, kanoner, delar av lavetter, jungfrur, block samt en över 2,6 m lång galjonsfigur i form av ett lejon.
Fyndmaterialet är omfattande och utspritt på flera museer, samtidigt som uppgifterna om fyndens ursprungliga kontext är mycket begränsade. Sannolikheten för förväxlingar och felregistreringar är stor, inte minst eftersom Bärgningsbolaget Rex arbetade parallellt på flera platser i Kalmarsund, bland annat vid vraket Nyckeln. Majoriteten av föremålen som bärgades dessa år ingår i Sjöhistoriska museets samlingar. Samtidigt är en betydande mängd föremål som tillskrivits Enigheden (däribland flera kanoner) fördelade på andra institutioner, bland annat Kalmar läns museum, Örebro läns museum, Nordiska museet, Medelpads fornminnesförening och Krigsmuseet i Köpenhamn.

Position: WGS 84: 56 38.768, 16 22.756; Sweref99TM: N 6278846.66, E 584577.937