Fångstanläggning övrig (L1959:4104)

Bohusläns museum utförde i mars och april 2015 en marinarkeologisk utredning i Säveån, Göteborgs kommun. Utredningen var ett led i detaljplanering för bl.a. utrivning och nybyggnation av flera broar. Utredningsområdet omfattade ett vattenområde på ca 30 000 m². Utredningen bestod av kart-, arkiv- och litteraturstudier, okulär avsökning i fält samt inmätning, provtagning och dokumentation av påträffade lämningar. Utredningen berörde även en del av fornlämningen Göteborg 218:1, som är ett stadslager hörande till den historiska staden Nya Lödöse/Nylöse, vilken är belägen i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Under den okulära avsökningen påträffades två ytor med kulturlager och sex övriga anläggningar. För samtliga lämningar utom en gör Bohusläns museum bedömningen att de är fornlämningar. Dessvärre var bara två av anläggningarna möjliga att datera.

Bottensubstratet inom denna del av Säveån är varierande. Vattendjupet i djuprännan är ca 4 m och bottnen består till övervägande del av svallad morän med grusfickor och sporadiska stenblock. Det förekommer även större och mindre partier av renspolad lera. Båda åbrinkarna i nästan hela utredningsområdet är täckta med utlagd erosionssten. Bottnarna under broarna är generellt kraftigt påverkade av byggnation. I anslutning till broarna finns också mycket dumpat skrot. Utredningen resulterade i att sju nya lämningar upptäcktes; sex pålanläggningar och ett område med kulturlager. Dessutom konstaterades förekomst av kulturlager inom ytan för Göteborg 218:1.

BM2015:355
Anläggningen består av ett tiotal mycket eroderade pålar av varierande storlek. Diametern på pålarna varierar mellan 10-20 cm. Träslaget är sannolikt furu. Utbredningen av pålarna förefaller vara begränsat till en yta av ca 10 × 5 m. Vattendjupet är 1,2 m. Lämningen ligger i nära anslutning till Sävenäs säteri och kan därför tänkas ha ett samband med detta. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning eller någon form av bryggkonstruktion. Träprover från lämningen skickades till laboratorium för dendrokronologisk analys. Dessvärre kunde inte proverna dateras. Bohusläns museum gör bedömningen, baserad på pålarnas utseende och bevarandegrad, att pålanläggningen är fornlämning.
Resultat från förundersökning år 2017: Det rör sig troligen om två olika pålanläggningar från säteritiden (1600-1700-tal), vissa pålar tillhör en brygga medan andra, grövre, pålar har har haft en annan funktion.