Slott/herresäte (L1941:1785)

Uppsala slott med ruiner samt området kring slottet om begränsas av Nedre Slottsgatan och Drottninggatan.1) Slottet, fyravånings stenbyggnad med brunröd puts, plåttak och två runda torv. 2) Omkringliggande ruiner av bl a två torn. 3) Klockstapel "Gunillaklockan". Har stått på nuvarande plats sen 1756. Klockan skänktes 1588 av Johan III maka Gunilla Bielke och hängde tidigare i slottets SÖ torn. Slottet har sitt ursprung i en försvarsborg, som började anläggas på åsen under 1540-talet och som senare under 1500-talet utbyggdes till ett av landets ståtligaste renässansslott. Byggnadsledare under den första utbyggnaden var Henrik von Cöllen och Påvel Schütz, senare Franciscus Pahr, Antonius Watz och Willem Boy. Slottets S flygel och större delen av det sk långslottet stod färdiga under 1500-talets sista år. I början av 1600-talet färdigställdes långslottet med N tornet. En förödande brand drabbade staden och slottet 1702. 1743 fick Carl Hårleman i uppdrag att leda återuppbyggandet av slottet. Byggnadsarbetet pågick till 1766, då slottsanläggningen stod helt klart att tagas i bruk som länsresidens. Hårleman hade frångått vasaslottets arkitektur och skapat flera våningar i både syd- och östflygeln. Det totala utbyggnadsprogrammet förverkligades dock inte och den gamla sydvästflygeln förblev delvis ruiner. Ruinerna, som omfattade delar av den ursprungliga försvarsborgen med bastionerna "Gräsgården" och "Styrbiskop" samt Johan III:s nedre kungsvåning, framgrävdes och konserverades under 1940-talet. Kung Jans port härstammar från Johan III:s tid. År 1815 uppfördes södra tornet efter ritningar av Gustav af Sillén. 1931-32 restaurerades rikssalen under ledning av Ragnar Östberg. Slottet rymmer förutom landshövdingens bostad också tjänstelokaler för länsstyrelsen och landsarkivet.