Begravningsplats (L1980:4938)

1) Plats för grundmuren till ett stenhus. Enligt uppgift skallendast en del av en kraftig stengrund (medeltida) ha hittats isamband med byggandet av en ny ladugård omkring 1880-talet. Denbeskrivna grunden ej synlig idag.
Ca 40 m V om nr 1 är:2) Begravningsplats, uppgift om, 10-30 m l (ÖNÖ-VSV) och ca 20 mbr. Enligt traditionen skall utpekade området varabegravningsplatsen tillhörande det medeltida klostret vidBiskopsvrak. Inga fynd. Inga spår efter begravningar imarkytan.Enligt uppgift: Redan omkring 1200 synes en tredjedel av by Vrakha tillfallit Riseberga kloster, som till biskop Kol (1223-68) iSträngnäs bortbytte denna sin domän mot biskopstionden iEdsbergs sn. Bytet stadfästes 1304 av biskop Ysar. På denna delav Vrak, som fick namnet Briskopsvrak, uppfördes en stenbyggnadav sådan storlek (ca 9.5x17 m), att traditionen i densammavelat se ett biskopshus, en motsvarighet till Segersjö, som 1278av Konung Valdemar skänkts till biskopsstolen i Strängnäs. Vid1667 års antikvitetsrannsakning uppmärksammades lämningarna avdenna byggnad som grundmuren till östergaveln av ett kloster,och vid en 1881-82 verkställd utgrävning blottades de till ettpar skift kvarstående, av välhuggna sand- och kalkstenskvadreruppförda murarna. Den omsorgsfulla murningstekniken visar hän på1200- eller 1300-talet, men om det varit frågan om ett bostads-eller blott ett förrådshus, må lämnas därhän.Angående den av Salomonsson utförda grävningen vid Biskopsvrak1881: Endast ett eller två varv av murarna voro kvar; det övrigabyggnadsmaterialet hade, tror Salomonsson (dåvarandearrendatorn), blivit använt till senare uppförda hus på gården.Grundmurens längd i öster och väster uppmättes till 28 3/4 alnaroch breden i norr och söder till 16 alnar.Ytterligare är del av Salomonssons berättelse till Akademin,1882: På anmodan av Kongl. Witterhets-, Historie- ochAntiqvitets Akademien har undertecknad anställt gräfningar åladugårdstomten och dervid blottat grundmuren till ett faststenhus, som efter min förmodan utgjort det forna Biskopssätet!Huset, som synes ha varit omgifvet av graf, har en längd af 283/4 alnar i öster och vester och en bredd af 16 alnar i norr ochsöder, är beläget endast 2á 3 fot öfver Hjelmarens yta på sankmark, hvarföre vestra gafvelknutarne haft till underlag störreåttkantiga stenhällar. Byggnaden tycks varit serdeles fast ochomsorgsfullt uppförd af huggen kalk- och sandsten mellanslagetav starkt cementbruk.Något tecken efter Källare finnes icke, hvilket efter markenssanka beskaffenhet icke gärna kunnat ifrågakomma. Numera finnasendast ett a två hvarf kvar af grundmurarna emedan desynbarligen blifvit plundrade till andra byggnader vid gården,som synes af den mängd af huggen kalksten, som förekommer....Grundmurens översta kant ligger endast två fot under nuvarandejordyta, samt underkanten fyra fot under jordytan. Endast öfversta stenhvarfvet är finhugget i yttre kanten.