Stenkammargrav (L1988:2155)

Gånggrift, rest av, i hög, rest av. Högen är 11-12 m i diam och 0.8 m h. I ytan ställvis talrika stenar, 0.2-0.4 m st. Den närmast rektangulära kammaren, belägen i högens VNV del, är 5x2 m (NNÖ-SSV) och 1 m h. I VNV långsidan finns fyra stenar, 1-1.2 m st. I ÖSÖ långsidan finns två stenar, 1 m st. I NNÖ finns två gavelstenar, 1 m st. I SSV två gavelstenar, 1 m st. Invid VNV långsidan ligger två hällar, 1 och 1.2 m st, samt 0.3 och 0.2 m tj. Från ÖSÖ leder gången, 5.5 m l (VNV-ÖSÖ) och 0.5-0.7 m br samt 0.6-1 m h. I NNÖ sidan är sex stenar, 0.6-1.2 m st. I SSV sidan är fyra stenar, 0.7-1 m st.

Gånggriften saknar alla takhällar, de var borta redan 1842. Högen är kringplöjd och skadad genom odling. I S delen står en gjuten stolpe.

Undersökt flera gånger, 1842 av prof Sven Nilsson, 1921 av O. Frödin och kronprins Gustav Adolf: kammaren, gången samt utanför gångmynningen. Ett antal fynd gjordes, se SHM, inv nr 24760. Äv. undersökt 1952: området utanför gången. Se SHM ocn inskannat dokument för fyndresultat (SHM, inv nr 24761).