Hamnanläggning (L1959:4305)

Hamnanläggningen omfattar dels ett område med så kallat hamnkulturlager, dels rester efter bryggor i form av äldre bryggpålar. Kulturlagret, vilket kunde påvisas i två provgropar, innehöll rikliga fynd av fiskben, träflis/huggspån och ballastflinta. Bland övriga fynd märks keramik i form av flintgods och yngre rödgods, tegelfragment, slagg, antracit, däggdjursben, läderspill och ett mindre antal kritpipsfragment.

Stratigrafin var likartad i bägge groparna. De översta två decimeterna bestod av grusig gyttja, vilken följdes av gyttjig silt. På grund av de begränasade siktförhållandena var det inte möjligt att urskilja några lagerskiften inom lager 2. Groparna grävdes till mellan 1-1,5 meters djup utan att någon tydlig »steril« nivå kunde konstateras. Av daterande fynd kan nämnas en del av en kopp i yngre rödgods med in- och utvändig blyglasyr, vilken framkom i PG1. Koppen kan troligen dateras till 1500- eller 1600-talet. I PG2 påträffades en keramikskärva med vågbandsdekor av osäker godstyp och proveniens. En initial bedömning var att det kunde röra sig om tidigmedeltida keramik, men eftersom det på insidan av skärvan fanns rester av en eventuell glasyr skickades ett prov av skärvan på ICP-analys. Analysen visar att blyhalten i provet är 856 ppm. Normalvärdet för en obehandlad lera ligger på 10-15 ppm. Det är därmed uppenbart att skärvan härrör från ett blyglaserat kärl, mest troligt en trefotsgryta. Dateringen bör därför hamna inom perioden 1400-1700-tal. De flesta äldre bryggpålar som har observerats inom området är placerade på ett avstånd av mellan 10-20 m från dagens strandlinje, och på ett vattendjup av mellan 1-3 m. Flertalet är kraftigt angripna av skeppsmask och hårt eroderade, och det är därför troligt att ytterligare pålar kan finnas nere i sedimentet. Träslaget i pålarna bedömdes vid utredningen vara furu eller gran. Eftersom förutsättningarna för dendrokronologisk datering antogs vara dåliga togs inga prover. Pålarnas ålder är därför fortfarande osäker. Även om merparten sannolikt tillkommit under loppet av 1800- och 1900-talet kan det inte uteslutas att det finns äldre inslag. På kartor från senare delen av 1700-talet visas såväl bryggor som sjöbodsbebyggelse inom det aktuella området.