Publicerad av: STIFTELSEN BOHUSLÄNS MUSEUM
RAÄ nummer: Dals-Ed 259
Geografisk plats: Dals-Ed socken, Dalsland
Småindustriområde, ca 135 x 40-80 m (N-S) utmed Ö och V stranden av Örekilsälven, bestående av 1 dammvall och betongplintar, 1 kvarngrund, 2 såggrunder, 1 vägbank, 1 stenvalvbro, 1 grävd vattenränna , 1 grund till torkhus för säd.
Dammvallen är vinklad, ca 25 m l (huvudsakligen Ö-V), 0,3 - 2 m br och 1,5 - 4 m h. Byggd av oarmerad betong med ballast av varierande storlekar av natursten. Dammen har tre öppningar som tidigare varit reglerbara, samt ett bottenutskov. Omedelbart N om dammvallen på den östra stranden är flera betongplintar, kvadratiska och avsmalnande upptill, 1 - 4 m h, 0,3 - 0,5 m br och 0,3 - 0,5 m tj. N om betongplintarna finns en kvarnbyggnad i tre våningar, uppförd i stolpverk och klädd med rödmålad brädfodring.
Kvarngrunden är belägen på den västra stranden vid foten av ett bergsparti ca 7 m N om dammvallen. Den är fragmentariskt bevarad och troligen omrörd, men det som återstår av lämningen är ca 6 m i diam. och består av 0,5-1 m stora stenar.
Såggrunderna ligger mitt emot varandra på den västra resp. östra stranden, belägna 3-4 m S om dammvallen. Endast den nedersta delen av grunderna är bevarade. De är 7-13 m l, 3-5 m br (N-S) och 0,3-0,8 m h, uppförda av 0,2-1,5 m stora delvis tuktade kallmurade stenar i upp till tre förband.
Parallellt med den västra stranden löper en vägbank. Den är ca 35 m l, 1,5-2 m br (SV-NO) och omkring 0,3 m h, partiellt bevarad, uppbyggd av stensatta kanter och med sandfyllning. Vägbanken löper från såggrunden och i SV riktning fram till en stenvalvbro och inloppet till en grävd vattenränna.
Stenvalvbron är i ett spann, 2 m l, 1-2 m br (VSV-ONO) och upp till 1,5 m h. Kallmurad av 0,2-1 m stora stenar.
Vattenrännan är grävd och ca 50 m l (N-S). Tydligast i S i anslutning till stenvalvbron. Nedgrävningen tonar bort mot N och fördjupningen antyds endast av spår efter där vatten runnit vid höga flöden. Enstaka stenar synliga i den S delen.
Ca 30 m söder om stenvalvbron finns en husgrund efter torkhus för säd. Omkring 4 x 2 m stor och 0,3-0,5 m h av tuktad, kallmurad sten. Beläget i svag sluttning på den västra sidan av älven. Kraftigt övervuxen med vegetation, varför proportionerna var svåra att bedöma vid besiktningen.
Tradition: Äldsta skriftliga belägg om kvarn under Skalltorp kommer från 1540. Äldsta kartbelägg för kvarn- och sågdrift kommer från 1600-talets mitt. På en karta från 1686 fanns två kvarnar och två sågar på platsen. Kontinuerlig kvarn och sågverksamhet tycks har förekommit under 1600-tal till 1900-tal, men antalet verk har varierat. Enligt storskifteskartan år 1812 finns 3 kvarnar med 3 linjära anläggningar i älven, möjliga vattenledare, rännor och fördämningar, markerade i N delen av området. I S delen av området är två byggnader (troligen sågar) markerade på vardera sidan älven med en däremellan linjär anläggning, troligen en dammvall. En såg omtalas i akten till kartan. Omedelbart Ö om älven är en "Samfält plan" markerad, ca 120 x 80-150 m st (Ö-V). Enligt Häradsekonomiska kartan 1890-97 finns 2 kvarnar, 2 sågar och 1 färgeri kallat "Tärjefors Färgeri" inom området. Enligt ortsbefolkningen har här även funnits 1 stamp och 1 kritpipsfabrik. Den befintliga kvarnen och fördämningsvallen uppfördes 1935-36 och var i drift till 1973.
Terräng: NV sluttande älvravin i bergigt parti, moränmark. Skogsmark, blandskog.
Orientering: Utmed älvstrand direkt V om landsväg, V och NV om vägbro över Örekilsälven.
Antikvarisk kommentar: Mycket högt vattenstånd och tät växtlighet vid inventeringstillfället 2014. Fler lämningar bör finnas både på land och under vattenytan. Kvarnar och andra anläggningar är markerade på Storskifteskarta år 1812. 2021: Tät växtlighet vid besiktningen, men lågt vattenstånd. Besiktningen kunde ej bekräfta lämningar efter färgeri, vadmalsstamp eller kritpipstillverkning. I höjd med en vägbro i den södra kanten av lämningen observerades stenansamlingar i strandkanten på båda sidor om älven. Vattenrännan har lett fram till ytterligare en kvarn, som 1868 legat på den västra stranden i höjd med befintligt kvarnhus. Inga lämningar efter denna kvarn kunde observeras vid besiktningen.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.