Småindustriområde (L2023:657)

Småindustriområde 130 x 100 m (NV–SÖ), bestående av 2 hjulgravar, 2 stensatta kanter, 1 plats för såg, 1 husgrund historisk tid, 1 ledarm, 1 brofäste och 1 dammvall.
Den stensatta kanten i områdets NV del är ca 70 m lång (N–S) på åns V sida, mestadels kallmurad av intill 1,2 m långa och 0,4–0,5 m höga kilade stenar i 4–5 skikt. Kanten är 1,2–1,4 m hög. Stenkanten börjar i ett buskage i N änden, och i de nordligaste 25 metrarna är den mestadels ursprunglig, sannolikt från 1880–1900. Översta stenskiktet är delvis omlagt. Stenkanten övergår åt S i en nyrenoverad kant av samma stentyp, ca 45 m lång, av 1–1,3 m långa och 0,4–0,6 m höga kilade stenar i 4–5 skikt, delvis cementfogade. Stenkanten fortsätter under nya bron, och ca 12 m nedströms bron, och är sannolikt omlagd i samband med brobygge 1993. Stenar från delar av den gamla hjulgraven, kanske grunden från sågen och en äldre stenläggning på samma plats som stenkanten är troligen återanvända och uppbyggda.
Hjulgraven eller vattenrännan är ca 15 m lång (N–S), 3–3,5 m bred och 0,5–1,5 m djup, kallmurad av 1–1,3 m långa och 0,4–0,6 m höga kilade stenar i 4–5 skikt på fastlandssidan och enskiktad på strömsidan. Hjulgraven övergår nedströms till enklare vattenränna efter ca 15 m. Hjulgraven är troligen från 1880–1900.
Sågen låg intill och V om hjulgraven, men är helt utplanad mark idag, enstaka stenar från grunden sticker upp i gräsytan. Sågen kan ha tillkommit under 1880-talet och fanns kvar till 1960-talet.
Brofästet och en stenkant eller kajmur i områdets NÖ del på åns Ö sida är vinklad där den NV vinkeln är 11 m lång (NÖ–SV) och ansluter i Ö änden till vägslänt och den SV vinkeln är ca 45 m lång (NV–SÖ) och leder under nya bron. Stenkanten har en 2–2,2 m hög murad kant mot ån av 0,5–1 m långa och 0,4–0,5 m höga kilade stenar i 5–6 skikt oregelbundna stora stenblock, delvis fogade med cement- eller kalkbruk och ett avjämnande krönskift som utgör fundament för ett järnstaket. Brofästet fanns på plats i andra halvan av 1800-talet men har sen bättrats på och jämnats ut till en terrasskant. I kajmuren sticker en oregelbunden rad med järnstänger ut, vilka troligen fixerat bjälkar som ingått i en äldre konstruktion. Delar av stenkanten kan ha utgjort grund till en byggnad, möjligen en mjölnarbostad, enligt fotografier. Kajmuren eller stenkanten har tillkommit under perioden 1850-1900.
Parallellt med stenkanten och 5,5 m åt V ut i vattnet finns en 15 m lång (NV–SÖ) stenmur av regelbundna stenblock. Stenmuren är 2–2,5 m hög ca 1 m bred, kallmurad av intill 1,4 m långa och 0,6 m höga kilade stenar lagda i 3–4 skikt med 1–2 stenar i bredd i förband. Stenarna
ställvis sammansatta med järnkrampor. Stenmuren avgränsar den N änden av en hjulgrav.
Hjulgraven bildas av stenkanten och stenmuren och är ca 35 m lång (NV–SÖ) och 5,5 m bred och avslutas i SÖ änden ca 7 m nedströms bron. Hjulgraven är från 1850–1900.
Mitt under nuvarande bro finns en husgrund kvar efter en kvarn, där grunden är 14 m lång (NV–SÖ), 2 m bred och 1,2–2 m hög, kallmurad av 0,7–1,2 m långa och 0,45–0,6 m höga enkelt kilade stenar. Stenarna ligger i 2–4 skikt, lägre under bron där stenar plockats bort när nya bron byggdes 1993, högre där den i en 3 m lång sträcka finns kvar N om bron och ansluter till stenmuren. Delar av stenarna hålls samman av järnkrampor. Husgrunden är från 1880–1930. Husgrunden övergår i en stenmur. Byggnaden revs 1960–1975 enligt ortofoton.
Stenmuren är ca 12 m lång (NV–SÖ), delvis under bron, och består av tuktade stenblock, delvis sammanfogade med järnkrampor och bandjärn, och ansluter till husgrunden i NV änden. Stenmuren skapar en kanal som är bredare än hjulgraven. Vid murens NV ände avslutas hjulgraven med en överfallströskel. Stenmuren är från 1850–1900. Stenmuren övergår i en ledarm.
Ledarmen är ca 60 m lång (NV–SÖ), delvis strandskoning i 1–2 skikt 0,3–0,7 m stora naturstenar och spräckt sten i botten av armen, men även löst liggande natursten uppe på. Järnbandade stenar i nätform finns längs en ca 15 m lång sträcka i ledarmens SÖ del. Ledarmen
börjar nedströms bron och hindrade flottningstimmer från att fastna i strandkanten. Ledarmen skapar en 5 m bred kanal i nedre delen. Ledarmen är från 1850–1900.
Rakt över ån, och i jämnhöjd med stenkanterna på V och Ö sidan, finns rester efter en ca 32 m lång (Ö–V) dammvall, som idag är en låg överfallsdamm, tröskel av sten. På samma ställe har det sedan 1850-talet funnits en dammbyggnad. Befintlig damm kan vara från
1880–1900.