Boplatsområde (L1984:1948)

Dnr 321-1018-2001, Boplats, undersökt och borttagen.
Vid en slutundersökning gjord av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt 1991 framkom inom ett ca 150x25-50 m (NV-SÖ) st område 21 anläggningar. Dessa bestod av 5 runda skärvstensvallar med centralt placerade härdar. I 2 av skärvstensvallarna fanns dessutom härdar i eller under vallen. Vidare fanns ytterligare 10 härdar/härdgropar och 2 nedgrävningar som eventuellt utgjort härdar. Slutligen 2 kolbottnar och 2 vallomgivande gropar.
Skärvstensvallarna var 6,5-9 m diam och 0,4-0,8 m dj.
Härdarna va 0,6-1,5 m diam och 0,15-0,4 m dj.
Fyndmaterialet var mycket sparsamt och bestod av 2 flintbitar och ett fåtal fragment av obränt ben.
Kolbotten efter resmila var 6 m diam med 0,3-0,5 m br vall runt om. Den mindre kolbottnen utgjorde möjligen rester efter en liggmila.
Anläggningarna kan knytas till två huvudfaser, en förhistorisk fas med tyngdpunkten i yngre bronsålder-äldsta järnålder (maximalt från 1260 f Kr till 630 e Kr) och en historisk fas vilken maximalt sträcker sig från högmedeltid till nyare tid (1600-1700 tal).

Förundersökning under augusti 1991:
Vid förundersökningen framkom 4 ringformade skärvstensvallar. I mitten av samtiga vallar var en mer eller mindre markant grop. En av mittgroparna rensades varvid det påträffades en härd. 3 provrutor grävdes, varav 1 flintavslag påträffades. Dessutom framkom ytterligare boplatslämningar i form av härdar och nedgrävningar. För mer detaljerad information se slutrapporten.

Dnr 2782/91, arkeologisk utredning:
En packning av skärvig sten runt ett större block påträffades vid en utredning av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt inför ombyggandet av E3 (numera E20) till motorväg. Schakt upptogs V om denna och i 3 av dem påträffades skärvig sten, sotfläckar samt eventuellt härdar och stolphål. Ca 100 m NV om blocket med skärvig sten påträffades vad som först bedömdes som 2 osäkra stensättningar. Vid schaktning framkom dock skärvsten i båda anläggningarna varför de tolkades tillhöra en boplats.