Hammarområde (L1981:1301)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Fellingsbro 122:1

Alternativnamn: Finnåkers bruk

Geografisk plats: Fellingsbro socken, Västmanland

Hammarområde, ca 570x40-125 m (NNV-SSÖ), bestående av grunder till hammarsmedjor, dammar med dammvallar och husgrunder. För beskrivning se nedan.
Inom området har funnits såg och kvarn, se Fellingsbro 771 och Fellingsbro 772. (Specialinventering 2017, lst dnr 436-3848-2017)

- - - Revideringsinventeringen 1986: Hammarplats, inom ett område av 600x120 m (N-S), bestående av grunder till hammarsmedjor (även använda till såg och kvarn), dammar med dammvallar samt husgrunder.
Grundmur efter hammarsmedja, 50x10 m (SÖ-NV/NÖ-SV) samt ränna med stenkista, 40 m l och 1-5 m br. Bägge är kallmurade av 0,7-1,5 m st stenar. I husgrunden samt V om finns rikligt med grå-svart hammarslagg samt ett trasigt kvarnhjul.
Ca 50 m uppför ån finns fundament till dammluckorna. Broar finns idag över fundamenten. Platsen för hammarsmedja bör vara säker då man vet att en låg bakom hemgårdsbyggnaden.
Grundmur, 25 m l (NNV-SSÖ) på den V kanten av ån samt mittf ör i ån ett kallmurat fundament, 4x3 m. Ev. bara fördämning.
Grundmur (N-S), sannolikt till 1 hammarsmedja, 25 m l utmed V åkanten med två öppningar mot ån. 2 vattenrännor med stenkistor går parallellt i ån. 1 kvarnhjul ligger i husgrunden samt ett halvt på den Ö sidan av ån.
Ca 25 m N om grunden är fundament troligen för dammluckor.
Damm, med dammvallar, ca 70 m l (i V-SV-S-SÖ-Ö) ,.2 m br och1-,.5 m h, kallmurad, men med järndymlingar rakt genom muren. Vallen är genomslagen ca 3 m i SSV. I anslutning utmed vallens S del är en källargrop, ev. en järnbod.
Grund, sannolikt efter hammarsmedja (samt senare även kvarn) på den V åkanten, 20x20 m l (NNÖ-ÖSÖ) (ÖSÖ-VNV) samt delvis kallmurad kant på den Ö sidan. Den S grundmuren är ca 2 m högre än terrängen S om.
Inom en sträcka av 60 m utmed V åns sida finns grundmurar. Rikligt med grå-svart hammarslagg samt även hela slaggbitar med avtrappningsform finns i grunderna.
Grundmur, eventuellt efter hammarsmedja (samt senare även såg) på den V åkanten, 15x25-50 m l (NV-NÖ) samt ränna, 40 m l med kallmurade sidor. Ovanför rännan finns dammluckor samt en regleringsdamm som i NV har dammluckor mellan Oppäsen och dammen. Dammen benäms Potten. Dammluckorna är nygjorda och rännan delvis gjuten i cement p g a ett nybyggt kraftverk.
Grundmur, ca 20 m l belägen på en ås NV kant. På åsen syns resterna efter en liten grund, 3x3 m. Åsen innehåller också rikligt med slagg. NV om grundmuren har en ångsåg funnits, grunden kan ev. tillhöra den.
Kolhus har funnits utmed åns och gångvägens V kant i jämnhöjd med dammen med vallar.
I skogskanten på den V sidan finns 3 källargrunder samt 5-7 källargropar. Dessa skall ha tillhört barackbostäderna som låg utmed bruksgatan.
Historik: 1614 - 1 hammarsmedja, sannolik grundare var M.Hindrichson.
1639 - 2 hamrar; den ena ägs av Louis de Geer ,den andra av bönder.
1654 - 2 hamrar varav en öde, den andra ägs av Louis de Geer och halvparten krono 1 masugn (antagligen den N om Oppäsen. Malm tas från Kässebo Gruva).
1666 - 2 hamrar med 4 härdar. ÄgareG Soop. god ström + mycket skog.
1849 - 3 hamrar med 5 härdar, priv. stångjärnssmide, samt spik och manufaktursmide.
3 Franche-Louté-härdar och 3 hamrar, 3 Lancashire smälthärdar med 1 hammare samt dubbel vällugn, kvarn med 3 stenar, såg + tegelbruk (längre S ut)
1855 - 5 hamrar med 5 härdar, 1 knipahammare, 1 spikhammare, 1 mjölkvarn (2 stenar) och 1 husbehovssåg.
1856 - Klensmedja och enbladig såg tillhörnade herrgården
4 kolhus, 2 järnbodar, tackjärnsbod, klensmedja och kvarn tillhörande bruket.

- - - Förstagångsinventeringen 1957: Platsen för hammarsmedja. Fördämning finns bevarad men är genombruten på en sträcka av 3 m. Slaggrester syns, särskilt på vägen NV om bäcken. Utefter denna ligger nu en kvarn.

Terräng: Dalgång. Skogsmark (lövskog).

Orientering: Omedelbart S om bäck.

Antikvarisk kommentar: Geometrin har justerats 2017.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS