Gruvområde (L2003:8969)

Gruvområde, 390x320 (NÖ-SV), bestående av 28 gruvhål, 1 igenlagdgruva, 1 bockort, skrotstenshögar, 4 försvar, 2 husgrunder,fundament och 2 byggnader.Gruvhålen av vilka 7 är långsmala är 8-50 m l, 0.4-6 m br och0.5-6 m dj till vattenyta eller nedrasad skrotsten. 16 ärrektangulära, 2.5x1.1-9x4 m st och 0.5-2 m dj. 3 är kvadratiska,5x5-8x8 m st och 0.4 m, okänt dj. 2 är runda, 2.5-9 m diam och1.9 m, okänt djup.16 av gruvhålen är vattenfyllda, helt eller delvis, resterandemed övertorvad skrotsten i botten. 2 av gruvhålen har nyttjatssåsom sophålor. 19 gruvhål är inhägnade.I områdets Ö-del, å kartan markerat är igenfylld gruva (HansUrbanssons eller Kanntalsgruvan). I områdets SV del är 1 bockort(horsontellt gruvhål i bergssida, väggar stöttade med timmer)med en ca 12 m och 5-7 m br tappning, igenlagd med skrot ochskräp.Skrotstenshögar omger gruvhålen. En ca 40 m l, 11 m br och 3 m hskrotstenshög ca 50 m S om markeringen för igenlagd gruva.4 försvar, varav 1 är beläget 2 m NV om väg (NÖ-SV), centralt iområdet.I området finns 2 husgrunder, varav en belägen i områdets NNÖ-delutgjorde del i linbana vars fundamnet (cement) står att finna iett ÖNÖ-VSV-streck. 2 byggnader i NNÖ. En med klädnad av roströdkorrigerad plåt. En av murad sten (elcentral ellertransformatorstation).Gruvhålen är i stort orienterade NÖ-SV i två streck, ca 200 mresp. 250 m l. Det SÖ strecket benämnes Hans Urbanssonsfältet,det NV ingår i nämnda men kallas Herrgruvestycket. Ett antal avgruvhålen äger namn som karta i inventeringshandlingarna visar(enligt P. Geijer, 1923. Riddarhytte malmfält).Inom området finns 3 skärpningar.Bevakning av det första gruvhålet, Hedningagruvan, föreslås avföljande skäl: Dess ålderdomliga karaktär. Vi vet att den var idrift 1666 (karta över Skylleå Koppargrufva, Riksarkivet) ochatt det 1664 påträffades en pung med sex eller åtta penningardaterade till perioden 1360-1520. Enligt samma källa vet viockså att gruvan, då den återupptogs, var mycket gammal, däröverväxte "gamla tjocka Biörkar" (rannsakningarna). Miljön runtHedningagruvan är i bra bevarat skick. Sannolikt iakttages ocksåspår efter ålderdomlig brytningsteknik (tillmakning).Hedningagruvan fyller kraven för RAÄ:s normer för R-markering,men sådan föreslås inte då området med och omkring gruvanåterinmutades 1985-01-24, efter att ha varit sönad sedan 1983.Från kulturminnesvårdens synvinkel skulle det dock vara önskvärtmed någon form av dokumentation före ev. exploatering.