Grav- och boplatsområde (L1943:9659)

Grav- och boplatsområde, 380x60-100 m (N-S), bestående av 90 fornlämningar. Dessa utgöres av 1 röse, 85 runda stensättningar, varav 1 med skålgropsförekomst, 1 rektangulär (el skeppsformig) stensättning samt 3 skärvstenshögar.
Röset är 9 m i diam, 1,1 m h, i ytan synliga stenar är 0,3-0,5 m st, några större, den största liggande på S delen är 1,5 x1 m st. Kantkedja 0,3 m h av 0,6-1 m l stenar. Beläget i mellersta delen.
En stensättning är 12 m i diam, 0,6 m h. Fyllning av 0,3-0,6 m stora stenar, nära mitten en 0,8 m stor sten; kantkedja 0,3-0,5 m h av 0,5-0,9 m l stenar. Innanför Ö kanten är en 1,25x1 m st sten i mitten och V delen inom 5x3 m (Ö-V) är ytlagrets stenar rill stor del borttaget. Röseliknande.
Den största runda stensättningen är (röseliknande) ca 18 m i diam, 0,6 m h, med fyllning av 0,4-0,8 m st stenar, några ännu större stenar finnes, i mitten en 6x3x2 m stor; kantkedja 0,3-0,4 m h av 0,6-1 m l stenar. 1 rund stensättning är 12 m i diam närmast röseliknande 0,5-0,6 m h. fyllning. I mitten en 3x2x1 m stor sten; kantkedja av liknande stenar som föregående, en stor som är kantställd är 2 m l, 1 m br och 0,8 m.
1 rund stensättning är 3 m i diam 0,3-0,5 m h belägen i sluttning mot Ö, kantkedja 0,3-0,6 m h av 0,5-0,75 m st stenar, i Ö kanten har en 1,3x1 m st och 0,6 m h sten på den plana översidan ett 15 tal skålgropar, 4-7 cm i diam, 0,5-1,5 m dj. (Belägen ca 30 m SSÖ om manbyggnad). Se Raä nr: Jumkil 184.
1 rund stensättning är 7 m i diam, 0,3-0,7 m h, högst i mitten. Fyllning av 0,4-0,6 m st, några 0,7-0,8 m st stenar, i SÖ en 2,5x1x0,7 m st sten. Kantkedja 0,2-0,8 m l av 0,5-0,9 m l stenar.
Övriga runda stensättningar är 4-10 m i diam, 0,2-0,5 m h, flera är övertorvade, många har fyllning av 0,3-0,6 m st stenar; flera har i mitten en eller flera större stenar, många har kantkedja 0,2-0,4 m h av 0,4-0,8 m lstenar. Flera är röseliknande och flera har mittblock.
1 stensättning är närmast rektangulär (möjligen skeppsformig) ca 6 m l (N-S), 2,25 m br och 0,4 m h. Kantkedja 0,4-0,6 m h av kantställda 0,8-1 m l stenar, en sten i kanten är 1 m l och 0,8 m h. Den rektangulära (el skeppsformiga) stensättningen kunde ej lokaliseras vid den översiktliga granskningen 1979.
Skärvstenshögarna är belägna i SV delen och markerade på fotokartan och ligger samlade intill varandra. Den sydligaste är 4 m diam och 0,4 m h. Övertorvad. Den mellersta är svagt oval, 8x6 m (ÖSÖ-VNV) och 0,7 m h. Övertorvad med i kanten några 0,6-1,3 m st stenar. Den nordligaste är 7,5 m diam och 0,1-0,3 m h. Övertorvad. I Ö-NÖ kanten en synlig kantskoning 0,3 m h, av 0,4-0,7 m l stenar. Helt urschaktad i mitten och ut mot SV i form av en grop 4 m diam och 0,35 m dj. I schaktkanten syns talrika 0,05-0,2 m st skörbrända stenar. Strax NÖ om den mellersta skärvstenshögen är en skärvstenshögliknande bildning(?) 7 m diam och 0,6 m h. Övertorvad med i ytan och kanten några 0,7-1,1 m st stenar. Vid provstick framkom endast morängrus.
Sannolikt brå (+äldsta jäå). Endast översiktligt granskat vid rev 1979.