Hyttområde (L1983:1283)

Hyttområde, 185x40-75 m (NV-SÖ), bestående av 1 masugnsruin, 2slaggvarp, 2 säkra och 3 osäkra husgrunder, 1 terrassering samt 1 dammanläggning.
Masugnsruinen belägen omedelbart NÖ om bäcken i områdets centrala del består av en ruinkulle av jord och intill 1 m st stenar. Den är 11-12 m diam och 3-4 m h, den SÖ sidan är rät och närmast kallmurad med inslag av murbruk samt förstärkt med järnkrampor. I kullens centrala del är masugnspipan synlig i den övre delen, rund, 2,5 m diam och ca 1,5-1,8 m dj fylld med massor. Väggarna är delvis murade med tegel och slammad yta.
I områdets NV del, NÖ om vägen är: Slaggvarp, 70x5-25 m st (NV-SÖ) och intill 2.5 m h. Den är delvis urschaktad, speciellt i NV kanten. Slaggen består av blå/grå/svart vanligen lätt hyttslagg. I SÖ delen syns ej slagg men kolblandad jord och tyngre mörka stenar, troligen malm. Beväxt med talrika lövträd.
10 m SV om slaggvarpet, SV om vägen är: Slaggvarp, 25x4-10 m (NV-SÖ) och intill 1m h, av samma slaggtyp som ovan. Beväxt med lövsly. Belägen NÖ om bäcken.
Mellan masugnsruinen och sistnämnda slaggvarp är: 2 husgrunder, 13x7 m (NV-SÖ) och 10x8 m (NV-SÖ) med ställvis synliga grundstenar. Den SÖ har i N hörnet ett mindre spisröse(?). Belägna NÖ om bäcken.
I områdets S spets är en terrasserad otydlig husgrund, ca 10x10 m (ÖNÖ-VSV) med enstaka grundstenar synliga och i SV delen ett spisröse (?).
N om vägen, vid markering, är möjligen 1 otydlig husgrund.
Mellan masugnsruinen och vägen är 1 terrassering, 18x10-12 m (NV-SÖ) och intill 1-1,5 m h i SV med delvis synliga stenar. På terrassen syns enstaka grundstenar till 1 husgrund.
Dammanläggningen är bäst bevarad SV om bäcken, bestående av 1stenramp, 12x4,5 m (NÖ-SV) och intill 4-5 m h, byggd av kallmurade stenar samt försedd med järnkrampor (markerad på kartan).
NÖ om bäcken finns rester efter en liknande stenramp. I övrigt finns på båda sidor om bäcken jordvallar i områdets SÖ del. I SÖ kanten av terrasseringen är upplagt en större ansamling av block, möjligen från den raserade stenrampen.
Masugnen togs i bruk 1761. Det var ett stångjärnsbruk med 1 hammar och 2 härdar, främst tillverkades av järnet kanoner ochkanonkulor. Omkring 1840-talet började skogarna runt masugnen att bli illa åtgångna. 1854 upphörde all drift (gruvorna gav dock fortfarande malm som fraktades iväg).