Metallindustri/järnbruk (L2023:7571)

Hyttlämning. Stensatt åkant med valvslaget utlopp från masugn. Stensättningen är cirka 20 m lång (N-S), av ca 0,3–1,0 meter stora stenar. Förstärkt med ankarslutar. Beläget längs västra åkanten, omedelbart norr om befintlig dammkonstruktion. Stensättningen utgör en del av en masugn anlagd väster om ån under 1730-tal. Under 1820-talet ersattes denna masugn av en ny masugn på samma plats. Valvslagningen har sannolikt ett samband med vattenföring från masugnens kraftutvinning.

Längs åkanten och även i vattnet kan fler lämningar finnas som har samband med masugnen eller annan järnhantering i området (se även L1979:2559).

Brevens bruk grundades år 1676. Äldsta kartan från år 1700 visar att en hammarsmedja låg intill åns östra strand norr om dagens damm. Senare anlades även en kniphammare. När Gustaf Rålamb köpt in Stora Breven år 1711 och senare även Biskopskvarn några kilometer österut, kontrollerade bruket alla Brevensåns strömmar. År 1718 fick Gustaf Rålamb privilegium för ytterligare en kniphammare och år 1733 även för en masugn.
År 1823 ersattes den gamla multimmershyttan av en modern med rostugn. År 1833 färdigställdes en stålugn.
På 1800-talet tillkom ett gjuteri. Gjutgodset från bruket blev välkänt för sin goda kvalitet och Djurgårdsbron i Stockholm är ett exempel på Brevens Bruks gjutgods.
På grund av vikande järnkonjunkturen i Sverige släcktes Brevens masugn för alltid år 1933.
Brevens Bruk är skyddat som byggnadsminne från år 2016. Brevens bruk är klassat som kulturhistorisk miljö med riksintresse (T 15). Motivering: Industrimiljö, välbevarat järnbruk med 1800-talsbebyggelse i regelbundet bebyggelsemönster. Uttryck för riksintresset: Bruksmiljö med herrgård, bostadsbebyggelse och hyttanläggning med masugn, rostugn och kolhus samt öppet odlingslandskap med till bruket hörande arrendegårdar. (Specialinventering 2018, lst dnr 436-3848-2017)