Brott/täkt (L2004:8640)

Kalkbrott, område, 150x95 m (Ö-V), bestående av 2 kalkbrott,varav 1 osäkert, 3 vandringar, varav 2 osäkra, 7 skrotstensvarpoch 1 grop.Kalkbrott, oregelbundet, ca 80x30 m (Ö-V) och 1.5-5 m dj. I Ö ochV är brottet vattenfyllt och djupet okänt. I mellersta delenspår av tillmakning.20 m Ö om kalkbrottets NV hörn är:Vandring, 9 m diam och i den SV-NV delen uppbyggd med kallmur av0.3-0.6 m st kantiga kalkstenar till 0.3-0.6 m h. I mitten avvandringen finns lagerblock, ca 0.3 m st, med lagergrop, ca 0.08m diam och 0.05 m dj.10 m NNV om kalkbrottets NÖ hörn är:Vandring, 7 m diam med lagerblock, i mitten 0.6x0.6 m st och 0.3m h, med lagergrop, 0.05 m diam och 0.04 m dj.1 m NV om ovan är:Skrotstensvarp, 18x10 m (NV-SÖ) och 1.5 m h.4 m SÖ om sistnämnda vandring är:Skrotstensvarp, 12x12 m och 0.7 m h.7 m S om ovan är:Grop, närmast rund, 3 m diam och 1.2 m dj, i NV-V-SÖ omgiven avvall, ca 2 m br och 0.4 m h. Eventuellt en skärpning.10 m SV om kalkbrottets SÖ hörn är:Vandring, (?), 9 m diam, bestående av en avplanad rund yta. Imitten, där lagringsstenen borde återfunnits är endast en grop imarken varför tolkningen är osäker.18 m V om kalkbrottets NV hörn och på andra sidan brukningsvägär:Skrotstensvarp, 12x3-6 m (N-S) och 0.5-1.5 m h.8 m SV om ovan beskrivna skrotstensvarps SV hörn är:Kalkbrott, (?), 10x9 m (SÖ-NV), omgivet av skrotsten i SV-SÖ-NÖtill en höjd av 1-2 m3 m SÖ om ovan är:Skrotstensvarp, 28x6-10 m (NV-SÖ) och 1.5 m h.3 m SSÖ om ovan är:Skrotstensvarp, (?), närmast rund, 8 m diam och 1.5 m h, avkantiga stenar, 0.3-0.6 m st.8 m V om ovan är:Skrotstensvarp, (?), närmast rund, 8 m diam och 1.5 m h, avkantiga stenar, 0.3-0.6 m st.23 m N om ovan är:Skrotstensvarp, närmast rund, 13 m diam och intill 3m h, medbranta sidor och flackt krön.Svaga spår efter tillmakning kunde iakttas vid besiktningen.Det femte och sjätte beskrivna skrotstensvarpet är eventuelltmalmförande bergart. Båda upplagda med viss omsorg.Brottet skall använts under första delen av 1800-talet enligträkenskapet förda vid Klingbo hytta. Enligt Folke Pettersson,Hökmora.Järnmalm och kalksten (SGU).