Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Ljusnarsberg 163:1
Alternativnamn: Hörkshyttan
Geografisk plats: Ljusnarsberg socken, Västmanland
Hyttområde, del av Hörks hyttbacke, ca 235x50-80 m (NV-SÖ), se Ljusnarsberg 1043 för hela hyttbacken. För detaljerad beskrivning se nedan.
Hörkens hytta priviligerades år 1766 och driften påbörjades år 1771. År 1862 tillbyggdes en rostugn och en malmkross. Driften upphörde år 1927 och året efter revs hela anläggningen. Betongstommen revs år 1996.
Innan hyttan anlades fanns ett silververk på platsen som drevs ett 10-tal år med början år 1670. Malmen erhölls från Perrabacksgruvan. (Specialinventering 2017, lst dnr 436-3848-2017)
- - - Revideringsinventeringen 1982: Hyttområde, totalt ca 250 m l (NV-SÖ), 80-140 m br, bestående av1 hyttruin, 1 grävd kanal, 1 terrassering, 1 slaggvarp och 2 slaggförekomster samt husgrunder.
Hyttruinen, nu bestående av skelettet till en betongkonstruktion,är kvadratiskt, 10 m i sida (NV-SÖ) och ca 15 m h. Konstruktionen är uppförd i två våningar med hål efter pipan i mitten. Diametern på hålet är 3-5 m. 5 m SV om ovan är:
Kanal, ca 40 m l (NV-SÖ), 2-5 m br och 1-1,5 m dj. Delvis stensatt. Längst i NV är kanalen raserad och igenfylld. SV om kanalen är 2 husgrunder av okänd funktion. 5 m NÖ om ovan är:
Terrassering, ca 15 m l (NV-SÖ), 5 m br och intill 5 m h. Den SV delen är uppmurad av sten i kallmursteknik. Den Ö delen ansluter till markplanet. Ovan terrassen finns 2 mindre stenkonstruktioner som kan utgöra, tillsammans med terrassen, uppfartsramp till hyttan. 100 m SSÖ om hyttruinen är:
Slaggvarp, ca 100 m l (NNV-SSÖ), 25-50 m br och intill 15 m h. I S avgränsas slaggvarpen av en 1 m h stenmur uppförd i kallmursteknik. Slaggen är grå till gråsvart, tämligen lätt och blåsig samt grön till grönblå och glasartad. Den N delen mycket täktskadad. Ej helt uteslutet att täkt pågår.
Intill och N om slaggvarpet är ett helt bortschaktat område, ca 50 m l och 25 m br. 20 m Ö om slaggvarpet är:
Slaggförekomst, ca 90 m l (NV-SÖ) och 25-35 m br. Slaggen är av samma karaktär som ovan och förekommer spridd eller i koncentrationer mellan bostads- och uthus. 70 m SÖ om ovan är:
Slaggförekomst, ca 75 m l (NV-SÖ) och 20-30 m br. Slaggen är av samma karaktär som slaggvarpet och förekommer spridd eller i koncentrationer mellan bostads- och uthus.
Ca 25 m ÖSÖ om hyttruinen finns 2 ev 3 oklara husgrunder, delvis markerade med grundstenar. Funktion oklar.
100 m NV om hyttruinen är 1 damm och 50-150 m N om hyttruinen är den troliga platsen för kolhusen.
- - - PM från länsstyrelsen i Örebro 1996: . Efter förfrågan samt kontroll av FMR har länsstyrelsen bedömt fornlämningsresterna efter 163:4 ha så ringa antikvariskt värde att fastighetsägaren kan ta bort och jämna till resterna efter slaggvarpet. Arbetet får dock inte medföra ingrepp i markytan.
- - - Förstagångsinventeringen 1957: Hyttplats. Mellan åren 1672-1680 låg här en silverhytta. 1771 anlades på samma plats en järnhytta, som ombyggdes 1821. Nymasugn uppfördes 1918. Driften inställdes på 1920-talet.
Av hyttan återstår en armerad betongkonstruktion. ca 15 m h och 10x10 m i botten. Hål efter pipan finns väl synlig. I N, V och Ö är stenmurar upplagda utanför cementskelettet.
En 25 m l kanal löper i riktning NV-SÖ omedelbart SV om betongbenen.
Vid kanalen NV del på dess SV sida ligger en husgrund mett yttermåtten 5x7 m, 0,3 m h och murad av 0,4 m tj sinnerstenar. 50 m om hyttan ligger slagg.
Terräng: Bäckravin i sluttning mot V.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.