Fartygs-/båtlämning (L2021:902)

Arkivuppgift om fartygsförlisning. Slupen Maria, 1863-10-31.

Sjöförklaring Åmål 12 november 1863:
"SLUPEN ”MARIA” HAVERI VID ASPHOLMARNA UNDER OKTOBERSTORMEN 1863
Underteknad förande slupen "Maria" om 26:43 svåra lästers dräktighet, tillhörig min fader o. Svensson m.fl., får härmed vördsamt anmäla följande olycksöde som drabbat berörda. Efter att vid Ekshammars lastageplats vid Vättern hava av herr S. Malling med distination Göteborg och herrar G. H. Hegardt C: o emottagare, inlastat 122 tolfter plankor och avseglade jag från lastageplatsen söndagen den 18 näst förlidna okt. och anlände tisdagen den 27 i samma månad till Aspholmarna. Där ankrade jag för motvind och kvarlåg till påföljande lördag den, 31 okt. då en orkanliknande storm rasade. Jag hade fartygets trenne ankare tillika med en dragg ute, men vid pass kl. 6 fm. sprang först draggens ankartåg och sedan stocken på varpankaret varefter ankarna släppte och fartyget kom i drift och snart törnade på sandbotten. Under förhoppning att kunna rädda fartyget måste jag då kapa masten, vilken åtgärd hade till följd att fartyget åter kom flott och drev i lä om en holme där det åter stannade. Vid mastens kapande gick några plankor förlorade som ej senare har återfunnits. Då stormen emellertid fortfor kunde vi om lördagen ej göra något vidareför fartygets räddning. Om söndagen fortfor stormen ehuru med något mindre våldsamhet. Vi kunde likväl den dagen ej uträtta något. Om måndagen den 2 nov. på morgonen bärgade jag och besättningen fartygets rigg och fraktade den i land på en närbelägen holme. Om tisdagen började stormen ånyo så att vi ej kunde företaga oss något men på onsdagen då det något stillat lade vidäckslasten i en flotte för att om möjligt få fartyget flott, vilket även lyckades. Flotten fastgjord vid samma holme där vi strandat. Därefter utförde vi babords ankare och fingo med en tross landfäste så att fartyget låg stilla. Under torsdagen och fredagen rådde stark ostlig storm så att vi då ej kunde varpa fartyget till någon säker hamn, vilket dock om lördagen den 7 lyckades så att vi införde slupen till Aspholmarna där det ännu ligger. Samma dag fraktade vi riggen åter till fartyget. Påföljande söndag varpade vi förutnämnda däckslasten till Aspholmarna där vi på möjligaste sätt fastgjorde densamma. Om måndagen legde jag folk som tog i land däckslasten vilken dock ej fullkomligt medhanns förrän i förrgår tisdag den 10. Emellertid hade jag och besättningen, som hela tiden legat ombord, iordningställt riggen för att föra den i land. I går reste jag hit till Åmål för att avge denna protest sedan jag ?väl lejt folk som skulle jämte besättn. under min frånvaro föra i land riggen samt den å fartyget kvarvarande lasten, samt i övrigt hava tillsyn över fartyg och last. Som jag sålunda gjort allt vad i min förmåga varit möjligt för att rädda fartyg och last och som olyckan ej uppstått genom min eller besättningens förvållande få jag vördsamt yrka på full frakt för lasten i förhållande till den väg jag fört densamma, vidare bestrider jag all ersättningsskyldighet av mig och rederi för all den skada och förlust fartyg och last tagit eller kan taga och yrkar jag gottgörelse för mig och min besättn. för alla de besvär och omkostnader som genom denna olycka kan drabba oss. Förbehållande mig förövrigt fri och öppen talan i allt som denna sak berör, och varder denna sanningsenliga protest under edlig förpliktelse av mig egenhändigt underskriven.
Åmål den 12 nov. 1863 - Anders Christiansson - Sven August Olsson Marstrand."