Runristning (L2009:2222)

Samling bestående av runristade och ornerade kalkstensfragment, förvarade på tornvinden:
1. Ög N254. Fragment av sidohäll med ett flätat bandmotiv av samma typ som på fragment i vapenhuset (Se Raä nr 2.1). Den sneda kanten till vänster är tillhuggen och ursprunglig. Uppmålad med röd färg samt delvis uppkritad.
2. Ög N252. Kalkstensfragment med rester av runinskrift. Runorna uppmålade med rött. Ornamentiken är uppkritad.
3. Ristat fragment av grå kalksten, 47x24 cm st och 7 cm tj. På stenen finns större delen av ett propellerkors, som nedtill begränsas av en vågrät linje. Ett mindre parti av ytan intill den ena korsarmen är reliefhugget. Stenen har ett ganska stort rotparti och bör alltså ha tillhört en sidohäll i en gravkista. Uppkritad.
4. Ristat fragment av grå kalksten, 45x33 cm st och 7 cm tj. Intill den ena kanten finns rester av en bågböjd ristad linje. Uppkritad.
5. Ristat fragment av grå kalksten, 54x44 cm st och 13 cm tj. Ristningen utgörs av delar av ett kors, som har begränsats av en rektangulär ram. Fragmentet har därför troligen tillhört en sidohäll i en gravkista. Uppkritad.
6. Fragment av lockhäll av kalksten, 43x46 cm st och 7 cm tj. På baksidan finns kvarsittande jord. Ristningen är djupt huggen. Runbandet följer fragmentets ena kant och innanför finns rester av ornamentik. Mittytan är dock delvis avflagrad. Runhöjd: 11-12,5 cm. Uppkritad. Inskrift: ¿skut¿ Till läsningen: Inga spår av runor före 1 s och efter 4 t. 2 k är inte stunget. I 3 u utgår bistaven nedanför huvudstavens topp. 4 t har dubbelsidiga bistavar ansatta nedanför toppen av runan. Runföljden utgör troligen resterna av ett namn och ?sgautr ligger då avgjort närmast till hands.
7. Ristat fragment av kalksten, 33x29 cm st och 7 cm tj. På stenen finns ristning i form av ett geometriskt mönster. Uppkritad.
8. Ög N292. De två fragmenten utgör tillsammans med ett oristat stycke delar av samma sten. Denna finns tidigare upptagen hos Nordén som Ög N292 och var då oskadad. Troligen har den gått sönder i samband med någon flyttning. De tre fragmenten mäter tillsammans 51x45 cm och är 7 cm tj. Det stora rotpartiet visar att det rör sig om resterna av en rest sidohäll. Ristningen är uppkritad.
9. Fragment av ena kortänden av en lockhäll av kalksten), 49x43 cm st och 8 cm tj. På baksidan finns kvarsittande jord, som visar att den måste ha grävts upp ur marken, sannolikt på kyrkogården. Längs den ena kanten finns den nedre delen av ett runband och på mittytan rester av ornamentik. Ingen runa är fullständigt bevarad. Ristningslinjerna är uppdragna med krita. Inskrift: a-r-k¿ Därefter finns inga ytterligare spår av runor på stenen. Det är mycket möjligt att runföljden utgör resterna av ett namn, exempelvis Alr?kR och Æir?kR.
10. Ög N294. Fragment av grå kalksten, 48x36 cm st och 14 cm tj. Reliefhuggen ornamentik på mittytan. Ingen runa är fullständigt bevarad, men runhöjden kan beräknas till 7 cm. Ristningen är uppmålad med svart färg. Inskrift: ¿ ufiR : u¿ Fragmentet kan ha tillhört en gravhäll från Väversunda, den sedan länge försvunna Ög 51. Denna sten skall enligt Rannsakningarna ha legat »wästan om wapnhuuszdören» och finns avbildad i
Bautil (B 921) tillsammans med ytterligare två runristade gravhällar (Ög 52-53). Enligt träsnittet var hällens ena hörn bortslaget och det nu bevarade fragmentet svarar mycket väl mot det saknade partiet både vad gäller inskriftens innehåll och utformningen av ornamentiken. Inskriften har i så fall haft denna lydelse: barkuiþR : karþi : stin : þena ... ufiR : u ... hriþ : koþ : hialbi : sihol : hans : »Bergvid gjorde denna sten över ¿ Gud hjälpe hans ande.»
11. Ög N293 [A]. Ristat fragment av grå kalksten, 20x18 cm st och 5 cm tj. Fragmentet är hos Nordén upptaget under nr Ög 293 tillsammans med de två sammanhörande fragmenten nedan. (nr 12). Baksidan av fragmentet är ganska jämn, medan de senare har en mycket ojämn baksida. Detta talar för att fragmenten har tillhört olika stenar. Ristningen är uppkritad.
12. Ög N293 [B-C]. Två ristade kalkstensfragment med passning. Tillsammans mäter de 31x28 cm och är 5 cm tj. På fragmenten finns tre kongruerande raka linjer, som troligtvis har tillhört ett kors. Ristningen är uppkritad.
13. Ög UVÖst 2008:14;19. Fragmentet påträffades vid en arkeologisk undersökning på kyrkogården år 2007 i samband med schaktningar för åskledare. Fyndplatsen låg ett par meter norr om kyrkans sydvästra hörn och fragmentet placerades i tornkammaren intill den södra väggen. Grå kalksten, 30x23 cm st och 7 cm tj. På fragmentet finns delar av ett rakt runband som följer en rak tillhuggen kant. På kanten finns tydliga huggmärken. Runhöjd: 11-12,5 cm. Ytan nedanför textbandet är reliefhuggen och bär rester av ornamentik. På delar av ristningsytan finns rester av en svart beläggning som möjligen kan vara rester av bemålning (ej analyserad). Ristningen har inte målats upp. Inskrift: ¿n : si¿, möjligt att runorna utgör resterna av frasen [su]n si[nn] »sin son». Av allt att döma har fragmentet tillhört en rektangulär lockhäll.
Oristade fragment
På vinden finns också 4 oristade fragment. Ett av dessa visade sig utgöra den avslagna roten till Ög N292 (nr 8). Ett större fragment med en rak huggen kant (längst till vänster på bilden) är sannolikt den oristade sidohäll som 1947 skall ha grävts upp norr om kyrkan. Möjligen härrör också de övriga två fragmenten från samma fyndtillfälle.
(Raä dnr: 326-4215-2011)

Vid 1948 års inventering förvarades fragmenten i en nu bortriven kyrkobod 50 m S om kyrkan.
Se även Väversunda Raä nr 2:1.