Publicerad av: SWECO Sverige AB
RAÄ nummer: Norrala 188
Alternativnamn: BERKEL
Fartygslämning efter Lastångfartyg, "Berkel" förlist 1950. Delar ska finnas kvar på platsen, bland annat står ångpannan kvar, vilken kan ses från Hällgrunds fyr i lugnt väder.
Status: Idag är Berkel utmärkt på sjökortet och delar finns kvar. Bland annat står ångpannan kvar, vilken kan ses från Hällgrunds fyr i lugnt väder. Det finns även lite annat skrot runt omkring.
Tradition: Händelseförlopp: Nyåret 1950 inleddes med mycket hårt väder längs den svenska ostkusten vilket resulterade i stora problem för sjöfarten. Hård storm med snöyra gjorde sikten mycket dålig. Den 4 januari var Berkel på resa söderut. Hon hade lastat i Härnösand och i Sundsvall och hade för tillfället 900 standards trävaror ombord. Hon var på väg till Ljusne för att ta in ytterligare 300 standards. Ombord fanns kapten Winke med hustru samt 27 besättningsmän och 2 hundar. Under natten låg de flesta till kojs, och på bryggan stod styrmannen. När man några minuter efter kl 04.00 kommit i höjd med Söderhamn går man på Hällgrund med full fart. Grundstötningen blir kraftig och fartygets botten blir svårt skadad, Nödsignaler sändes ut via radion. Ångaren Gunborg Sigrell, på resa Stockholm-Ljusne uppfattade signalen. Bärgningsångaren Posedion låg för tillfället i Härnösand, och beräknades komma fram till haveristen kl 14.00. Vidare begärdes hjälp från bärgningsångaren Neptun som avgick från Öregrund och beräknades komma fram vid 16-tiden samma dag. Lotsverkets tjänstefartyg Gävle ombads ansluta för att eventuellt bistå besättningen. Gävle var för tillfället ute på rutinuppdrag som bestod i att plocka in lysbojar för vintern. Man avbröt genast och begav sig norrut. Kort därefter bröts radioförbindelsen med Berkel. Gunborg Sigrell gick då upp och lade sig så nära haveristen man vågade och försökte få visuell kontakt med de nödställda. Men besättning var inte synlig. På Rönnskärs lotsstation låg lotsarna Erik Berglund, Bertil Röstlund och Erik Elffors och sov. Dom väcktes omgående och gav sig ut i den ena lotskuttern. Vidare kallades lotsarna Thorsten Nordlund, Janne Strömgren, Fredrik Lund och Kurt Elffors ut för tjänstgöring. Dom sistnämnda i den andra lotsbåten. Det var isande kallt och temperaturen närmade sig 15 minus. När lotsarna nådde fram till fartyget möttes man av ett helt nedisat fartyg. Besättningen på Berkel signalerade med lampor på däck. Lotsarna kunde konstatera att besättningen var väldigt dåligt klädda, en del i bara nattkläderna. I den rådande temperaturen och med ständiga överspolningar frös kläderna till is, och man insåg att de inte skulle överleva länge. Ett försök gjordes att gå in mot fartygets långsida. Lotsarna som kände till Hällgrundet med dess grynnor insåg dock att det inte gick att komma tillräckligt nära, utan att deras egna båtar riskerade att krossas. Stormen dånade fortfarande och på grundet hade Berkel börjat brytas sönder. Dyningarna gick höga och det tog lotsarna fasta på. Med risk för sina egna liv tog man sats och höll samma fart som dyningarna och "surfade" på vågtoppen fram längs Berkels långsida. Vid varje passage lyckades några besättningsmän hoppa över till lotskuttern. På detta sätt kunde hela besättningen räddas, även de två hundarna. Även lotsarna utsattes för det hårda vädret. Bertil Röstlund som stod vid rodret på den ena kuttern förfrös fingertoppar. Efter sex timmar kunde man återvända till lotsstugan. Därefter fördes de räddade via Sandarne till Söderhamn där de inkvarterades. Kapten stannade dock kvar ute på Rönnskär för att vara behjälplig vid eventuell bärgning. Av besättningen var det bara övermaskinisten som hade fått en chock och styrmannen som led i kylan av ett gammalt benbrott, alla andra klarade sig utan skador. Lotsarna som lyckades med bravaden att rädda besättningen fick varsin Carnegiemedalj för sina insatserna. Dock fick man nöja sig med silvermedaljer, med motiveringen "de är ju yrkesmän och gjorde bara sitt jobb". Tjänstefartyget Gävle som hade rekvirerades återvände söderut då de fick veta att besättningen var räddad. De båda bärgningsångarna Poseidon och Neptun gick däremot ut till haveristen och såg att Berkel börjat brytas sönder. På grund av det dåliga vädret kunde man dock inget göra. Posiedon gick in till Stugsund medan Neptun lade sig i vinden framför Berkel för att i möjligaste mån läa för haveristen. Några dagar senare när vädret blivit bättre påbörjades bärgningen av last och inredning. Lasten hade ett värde som uppgick till 524 000 kr. Inredningen däremot såldes för 3.420 kr på auktion i Stugsund. Man passade även på och skära loss de värdefullaste delarna som propellern, propelleraxeln mm.
Antikvarisk kommentar: Registrerad som Förlisningsuppgift i äldre databas.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.