Hyttområde (L1951:7105)

Hyttområde, ca 150x100 m (NNÖ-SSV), bestående av 1 hyttruin, 1 kolhuslämning, 1 husgrund(källare), 1 kalkugnsruin samt slaggvarp.Hyttruinen är 15 m st. Ö delen är bortschaktad vid uppförandet avny flottningsränna. Ruinen är nudelvis överlagrad av grus och stenar.Ca 30 m VSV om hyttruinen är resterna efter ett kolhus, ca 28x23 mst (NNÖ-SSV), byggt avfyrkantigt gjorda slaggstenar och gråsten, murarna är 1 m br och ställvis intill 5 m h, bäst bevarad ärden västra långväggen; övriga partier av väggarna är till stor delraserade.Ca 30 m S om hyttruinen är en gammal källare, 5x6 m st, byggd av fyrkantig slaggsten.Ca 20 m SV om barack (se ovan) är en kalkugn, 6x7 m st och 4 m h,byggd av fyrkantig slaggstenoch gråsten.Hyttö masugn priviligierades den 20/4 år 1665, och började uppföras omedelbart. Den kunde sättasigång 1666. Malmtillgången var relativt ringa, varför gruvdriftenavstannade efter några år. På 1820-talet upptogs gruvdriften igen, men arbetet nedlades snart därefter. För övrigt erhölls denerforderliga malmen till Hyttö masugn från Dannemora gruvor. Hyttömasugn revs ned år 1725 ochuppbyggdes omedelbart på nytt. Den ombyggdes år 1734 och var sedanigång till den 15 juli 1880, kl3.30 fm.Förvärvet av Harnäs bruk förde med sig att Hyttö masugn ej mer behövde tas i bruk. År 1884flyttades också blåsmaskinen till Harnäs bruk. År 1886 avfördes urägarens, Söderforsbolaget,räkenskaper Hyttö masugn, Kvarn och Såg.När Älvkarleö bruks masugn brann ned 1826, fick de två återståendemasugnarna, den ena vidHyttön och den andra vid Harnäs ombesörja tackjärnstillverkningen.År 1880 nedladestackjärnstillverkningen vid Hyttö masugn på grund av från Englandinkomna klagomål å Älvkarleöbruks stångjärn.Sedan Söderfors och Älvkarleö bruk år 1873 och Harnäs bruk år 1882lagts under samma ägare fickHarnäs båda masugnar, dels för deras goda läge och dels av tackjärnets lämplighet förvallontillverkning, tillgodose Älvkarleö bruk med tackjärn.Efter Harnäs masugnars nedläggande är 1911 har Söderfors bruk tillstörsta delen ombesörjttackjärnstillverkningen. (Ovanstående uppgifter är hämtade från Älvkarleö brukskontors handlingarefter löfte av brukschefen, ing. Fredriksson.) Masugnen undersöktes år 1952 av Harald Hvarfner.