Träindustri (L1971:2841)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Sandseryd 291

Geografisk plats: Sandseryd socken, Småland

Såglämning ca 57x20-40 m (NO-SV) bestående av 1 såglämning, 1 dammvall, 1 väg, 1 stenbrott, se skiss! Dammvallen (A) är ca 50 ml (NO-SV), 3,3 m br och intill 2 m h av 0,4-1,1 m st stenar. På vallen går en väg. i vallen finns två utlopp. I NNO är detta 3 m br och i SSV är det 1,5 m br. Såglämningen/kvarnen är 15x6 m (NV-SO) och intill 0,85 m h av natursten ca 0,3-0,9 m st. Bäckfåran är stensatt och på den V sidan har en trumma funnits vari man tvättat grus. Mellan de båda bäckfårorna är en väg/vall (C) 6 m l (Ö-V), intill 0,8 m h av natursten. V om den V bäckfåran är en delvis stensatt vall (D) mot sluttningen ca 10 m l (NV-SO) och 0,9 m h av 0,5-0,8 m st naturstenar. Ö om bäckfårorna är ett stenbrott (E) ca 17x9,3 m st (NV-SO) och intill 2,2 m dj. Sågen beskrivs enligt följande i kvarnkommisionen 1748: Wid Rå och Rörs hemmanet Huluqwern 1/4 under Säterijet Klämmestorp, en underfalls Såg, med ett blad, belägen uti en liten å, som har sitt ursprång ifrån en wid Dummemosse belägen liten Siö, Lomsiön kallad, Kan gå flo höst och Wår infaller, för tillförsell af Sågståckar ifrån närgräntsande hemman, som förskaffa sig ståckarne ifrån Mo härad, som sågas till halfnad, jämte det, at på Säterijets ägor, kan finnas tillgång till några Ståckar, och blifwa Bräderne allenast till Säterijets förnödenhet, och icke några till salu, Kan sågas, alt som wattnet är tillräckeligit, till 24 á 26 Tolfter årligen. inalles. Jnga ståckar får kiöpas, eij heller är tillfälle i brist af watten, at inrätta flera Sågblad, emedan wattnet eij updämmas, förmedelst de nedan belägne Stampar och Qwarner wid Dunkehalla. För öfrigt synes denna Sågqwarn wara helt nödig, siåwäl till Säterijets förnödenhet, som the närgräntsande hemman.

Terräng: Bäckravin (NV-SO) med berg i dagen lövskog.

Orientering: I Dunkehallaån, N om Hulukvarns damm.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS