Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Håkantorp 42:1
Alternativnamn: Runshall
Geografisk plats: Håkantorp socken, Västergötland
Runsten (Vg 90), kalksten, 2,1 m hög, 1,3 m bred (NNÖ-SSV) och 0,2 m tjock. Inskrift på den ÖNÖ sidan i en enkel slinga. Runhöjd 12-18 cm. Slingans yttermått är 1,45 x 1,05 m och är öppen nedåt. I nedre högra hörnet är slingan dubbel, 0,49 m lång men ej helt utfylld med runor. I mittpartiet är ett kors inristat. Återupprest 1870. Nämns i skrift första gången 1287 i ett brev av Magnus Ladulås som gränsmärke mellan Gudhems kloster och Håkantorps by. Runstenen är således tidigast nämnd i litteraturen av alla svenska runstenar. Stenen står rest på en sandkulle som är nedschaktad åt alla håll genom odling, täkt och väg och kan därigenom likna en fornlämningsrest. Kullen är troligen dock helt naturlig. Enligt Västergötlands runinskrifter lyder inskriften: "Broder satte denna sten efter H ..., sin son, en mycket god ung man." Uppmålad 1975.
Tradition: Enligt sägnen skall en konung vid namn Rune stupat på platsen och blivit begravd där (D Melin).
Terräng: Krön av sandrygg (ÖNÖ-VSV). Skogsmark (tallskog).
Orientering: 5 m SSV om åkerkant (ÖSÖ-VNV). 12 m V om landsväg.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.