Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Karlskrona 85
Alternativnamn: Jupiter, Uppland
Geografisk plats: Karlskrona socken, Blekinge
Fartygslämning, ca 43×11,3 m (SV–NÖ). Kravellbyggd bestående av spant, 0,22 m bredd, 0,20 m höjd. 3 däcksbalkar, 10-12 m l, 0,33-0,40 m bredd, 0,18-0,48 m höjd. Däcksplanka, 0,05 m bredd, 0,33 m höjd. Innergarnering, 0,07 m bredd, 0,44 m höjd. Kattspår, 0,33 m bredd, 0,40 m höjd. Bogband, 3,9 m l, 0,45 m bredd, 0,27 m höjd. Akterstäv, 0,8 m bredd, 0,35 m höjd. Förstäv, 1,2 m bredd, 0,4 m höjd. Vraket är relativt nedbrutet, vissa skrovpartier är bevarade upp mot slaget. Båda stävarna påträffades i läge. Vraket är delvis täckt av sten.
Tradition: År 1665 sjösattes skeppet Jupiter i Lübeck, byggt av Henrik Bremer. Det var 42,2 meter långt, 11,3 meter brett med ett djupgående på 5,2 meter. Skeppet genomgick en större reparation och ombyggnad 1689 och döptes om till Uppland. Dateringen, SM 3 P6 efter 1665 är sannolikt ett timmer som kan knytas till denna händelse.Det var bestyckat med 70 kanoner, varav 18pundiga på det undre batteridäcket. När det skånska kriget bröt ut 1675 var det problematiskt att rusta flottan, vilken var i ett dåligt skick trots flera relativt nya och kraftigt bestyckade fartyg. Befälhavare på Uppland (då kallad Jupiter) var major Johan Creutz, senare avlöst av amirallöjtnant Jöran Barck. Besättningen bestod av 360 man sjöfolk och knektar. Under det följande misslyckade sjötåget i oktober, kolliderade Uppland/Jupiter med Postiljon varvid det senare förlorade sin fock- samt stormast och Uppland/Jupiter skadade delar av galjonen. Senare, när flottan låg vid Lilla Karlsö, bröt en svår storm ut och Uppland/ Jupiter drev till sjöss men kunde rida ut stormen. Året efter, då en stor ansträngning gjorts för att rusta och bemanna flottan, bemannades Uppland/Jupiter med 396 man sjöfolk och knektar. Major Werner von Rosenfeldt och kapten Lars Liljencrantz var befälhavare ombord när flottan gick till havs i maj 1676. Under drabbningen vid Bornholm var Uppland/Jupiter ett av få skepp som, tillsammans med bland andra Kronan, aktivt bekämpade fienden. Efter nederlaget vid Öland några dagar senare flydde Uppland/Jupiter till Dalarö och förtöjdes nära Riksäpplet mot Dalarö skans sydöstra del. Den 5 juni blåste en sydlig storm upp och Riksäpplets förtöjningar släppte, varvid skeppet drev på ett grund och sjönk. Under 1677 års sjötåg anförde amirallöjtnant Jöran Barck Uppland/Jupiter. Ombord fanns 400 man sjöfolk och knektar. Efter det förlorade slaget i Köge bukt i början av juli lade sig Uppland/Jupiter med delar av flottan i Kalmarsund.När flottan rustades och förlades på Ystads redd 1689 inför ett förväntat krig med Danmark fanns Uppland (då fortfarande kallad Jupiter) i den eskader som anfördes av Drottning Ulrika Eleonora (då kallad Sverige). På Uppland/Jupiter befann sig 463 man sjöfolk och knektar ledda av kommendören Paul Qvickelberg och kaptenen Gustaf Wattrang. Ombord fanns bland andra även överlöjtnant Anders Blom, underlöjtnant Hans Bruhn, skrivaren Arvid de Cour och fältskären Wilhelm Mesterton. När krig med Danmark bröt ut år 1700, fanns 381 man sjöfolk och 75 knektar ombord på Uppland. Befälet ombord fördes av kapten Carl Raabe. 15 augusti 1710 sänktes Uppland vid Smörasken/ Kruttornet (Hansson & Höglund 2025. Vraken vid Smörasken, Arkeologisk rapport).
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.