Fartygs-/båtlämning (L1948:1883)

Tradition: Historik: Sjösatt 1917 vid American Ship Building Co., Cleveland, Ohio som WAR FINCH för British Shipping Controller på beställning av US Shipping Board, New York men redan under byggandet övertogs fartyget av US NAVY för användning i 1:a vkr. Döptes om till LAKE MICHIGAN innan hon den 30 jan 1918 tog i flottans tjänst, till en början med kolfrakt utmed kusten. April 1918 insatt som "Mine Carrier" på trad till England och med kol som returlast, främst för USA östkust, Cuba, Guantanamo Bay samt Azorerna 4 okt 1919 återgick hon till US Shipping Board. 1920 såld till Lloyd Royal Belge S.A. Antwerpen och fick namnet PICARDIER . 16 maj 1923 på resa från England till Köningberg med kol grundstötte hon vid Adler grund nordost Bornholm. Togs flott den 23 maj och bogserades till Stettin för reparation. Den 4 augusti samma år lämnade hon Stettin för färd till Antwerpen. Händelseförlopp: Avgick, på sin första resa efter reparationen, från Brahestad måndagen den 19/11 1923 lastad med 900 standards trälast på resa till Gävle för att inta bunker för vidare resa till Antwerpen. Några timmar efter avgång utbröt en hårdsnöstorm och framåt kvällen tilltog vinden kraftigt. Kl 22:45 på måndagskvällen sprang styrbords roderkätting. Styrmännen, båtsman och fyra andra skyndade akterut för att försöka hålla kursen med hjälp av handrodret. Även kocken och två eldare beordrades att hjälpa till. 1:e styrmannen och båtsmannen skadade sig svårt i försöken. De övriga arbetade hårt för att försöka hålla kursen, trots att sjöarna hela tiden slog in över fartyget. Efter ett tag havererade även handrodret. Man gjorde försök att laga det liksom man även försökte komma ner under däckslasten för att kunna reparera roderkättingen. Inget lyckades. PICARDIER drev redlöst, med betydande fart, åt sydväst. Man hade regelbundet kontakt med Härnösands radio, som tog emot en nödsignal kl 10.30 på onsdagen den 21 nov. Senare under dagen hade man åter kontakt med PICARDIER som då var i höjd med Härnösand men långt ut till havs. Man hade svårt att höra men man uppfattade dock att fartyget nu drev i sydlig riktning med en fart av fyra knop. Härnösands radio satte sig i förbindelse med ett flertal fartyg som befann sig i området men ingen fick kontakt med Picardier. Bärgningsångaren Herakles som låg i finska Wasa förberedde sig för att så snart vädret tillät gå ut mot förlisningsplatsen men då vinden var för hård kunde ingen hjälp ges till haveristen. I två dygn drev PICARDIER manöverodugligt. Vid halv 5-tiden på torsdagsmorgonen hörde man bränningar och förstod att land var nära. Fartyget fick bottenkänning och pressades av vågorna långt in bland grynnorna vid Svartudden på Hornslandet utanför Hudiksvall. Till slut låg hon ca ett stenkast från land. Sjöarna vräkte hela tiden in mot fartyget och risken var stor att hon skulle slås sönder. Tio minuter efter strandningen var maskinrummet vattenfyllt. Man tog plats i livbåtarna men då taljor och block var totalt nedisade gick det inte att fira ner livbåten. När man klättrade tillbaka krängde livbåten hårt och en 25-årig lättmatros, Jaque de Moore från Antwerpen, föll i havet och försvann. Kaptenen tvingades kapa trossarna till livbåten. Man hade redan lagt i proviant och skeppspapper vilka nu gick förlorade. Trots att fartyget låg nära land gick det inte att ta sig iland. Ett flertal nödraketer skickades upp. Vid halv 8-tiden på morgonen observerades ett fartyg på norrgående men fartyget passerade utan att upptäcka de nödställda. Strax därpå passerade ytterligare ett fartyg utan att upptäcka haveristen. Vid halv 10-tiden kom så lotskuttern till undsättning. Ett annat fartyg lade om kursen för att komma fram till haveristen men när man såg att lotskuttern var på väg avbröt man och återgick till ordinarie kurs. Vinden hade nu mojnat men sjön gick fortfarande hög så lotskuttern kunde inte gå ända fram. Man sjösatte en liten roddbåt varmed de skeppsbrutna togs över till lotskuttern. Endast kapten stannade kvar för att bevaka fartyget. Först på kvällen blev han hämtad och förd in till Hudiksvall av ett par fiskare från Hölick. Besättningen var inte rustade att möta det nordiska klimatet. Man var dåligt klädda, speciellt på fötterna. De flesta fick heller inte med sig sina tillhörigheter. Väl i land i Hudiksvall blev man inkvarterad i vaktrummet på tullstationen där man fick värma sig, och lät sig väl smaka av det kaffe som serverades av tullpersonalen. Ett par man fick uppsöka läkarhjälp för sina skador. Det var främst förfrysningsskador men även de som skadade sig vid nödstyrningen fick sina skador omsedda. Man började genast skaffa fram mat och logi åt de nödställda. På fredagsmorgonen den 23 nov gick bogserångaren Anna ut från Hudiksvall. Med ombord fanns bl.a. PICARDIERS kapten, styrmännen och en del av besättningen. När Anna ankom till haveristen låg ett halvt dussin fiskebåtar på platsen och väntade på att få arbete när bärgningen skulle påbörjas. PICARDIER var totalt nedisad och vattenfylld upp till däck. Då man kom ombord upptäckt man att hon plundrats på det mesta, bland annat: En kronometer värd 750: - tillhörig rederiet Lloyd Royal Belye S.A. Antwerpen märkt firma Bliss New York. Kronometern hade utlämnats till 1:e styrman Josef Dupré som var personligt ansvarig för den. Två sextanter värderad till 500: - styck. Den ena var kaptens och märkt Norie & Wilson, London. Den andra tillhörde 1: styrman och var märkt Berlin. Alla verktyg till maskin, konserver bl.a. två säckar vetemjöl om 50 kg vardera samt 15 filtar en del vita en del gråa. Kaptens kläder bl.a. en blå kavajkostym, två par lågskor med firmastämpel från en fabrik eller affär i Antwerpen. Han blev även av med två madrasser. 1:e styrmannen Josef Duprés blev av med 6 skjortor, 6 par kalsonger, 6 undertröjor allt märkt London samt 3 skjortor, 3 par kalsonger och 3 ylletröjor av amerikanskt märke. Strax efter klockan 14 avgick Anna från platsen. En tullvaktmästare lämnades kvar på PICARDIER med tanke på stölderna. På väg in mot Hudiksvall mötte man bärgningsångaren Ajax. Anna vände och gjorde Ajax sällskap till haveristen. Dykare skickades omedelbart ner för att undersöka skadorna. Efter ett tag lämnade Anna åter platsen och tog med sig tullvaktmästaren och överlät bevakningen till Ajax. PICARDIERS livbåt påträffades och efter länspumpning togs den med in till Hudiksvall. Skeppspapperna var försvunna. På lördagsmorgonen anlände bärgningsångaren Diana och arbetet med att försöka täta läckorna pågick under hela dagen. Under söndagen gick dock sjön för hög. Arbetet återupptogs under måndagen då även bärgningsångaren Poseidon kom till platsen. Framåt kvällen började det åter blåsa och man fick avbryta arbetet. Under tisdagen låg Diana och Poseidon åter vid Olmsundet på grund av för hög sjö. Stölderna hade nu blivit en polissak och stadsfiskalen Arvidsson i Hudiksvall och landsfiskal Brolin i Hälsingtuna - Idenor samt t.f. landsfiskal Englund i Rogsta tog gemensamt en tur ut i skärgården för att undersöka saken. Förhör hölls med sjöfarande som kunde tänkas känna till något. Redan under måndagen hade man misstankar riktade åt ett visst håll. Fredagen den 30 nov, då några fiskare från Hölick letade virke från vraket fann man i iskanten i Höllkroksviken ett lik av en mansperson. Armarna var fastfrusna i isen och större delen av ansiktet var sönderslaget. Mannen var iklädd endast en skjorta och en kavaj. Han fördes till bårhuset vid Rogsta kyrkogård. Kroppen identifierades som den försvunna de Moore. Under söndagen for befäl och besättningen ut till Rogsta för begravningen av de Moore. Med sig hade man kransar i de belgiska färgerna. En med texten "Aandenken van Kaptein en Officieren S.S. Picardier ". På den andra kransen stod "Aandenken van Stokers en Matros S.S. Picardier" och ett särskilt band med texten "Jaque de Moore, Geboren 27/1897, verdronken 22/11 1923 het Hornslandet". All text på flamländska. Bärgningsångarna som legat inne i Hudiksvall kom ut till haveristen först på onsdagen den 5 dec. Man konstaterade då att hon brutits mitt itu. Troligen hade det skett redan under måndagen då det blåste hård SO-lig vind. Man inriktade sig på att bärga det man kunde och framåt kvällen började man spränga. Man bärgade bland annat två ankarkättingar, två ankare, den trådlösa telegrafen, en del wire, livbojar, kompasser samt lampor. Trälasten, värderad till hundratusentals kronor i dåtiden kurs, var inte aktuell att försöka rädda. Skulle man ta iland den, frakta den tvärs över Hornslandet och vidare in till Hudiksvall för att där försöka last ombord den på ett annat fartyg skulle all förtjänst utebli. Även maskin lät man bli att bärga. På fredagsmorgonen den 7 dec avgick Diana till Stockholm och Poseidon gick till Nordingråkusten för att assistera en motorseglare som strandat den 5 dec. Ute vid PICARDIER fanns en del fiskare som i det vackra vädret bärgade en del gods för assuransbolagets räkning.

Orientering: Svartudden

Antikvarisk kommentar: Registrerad som Förlisningsuppgift i äldre databas.