Färdvägssystem (L1940:7159)

Järnvägssystem, 1500 x 50-550 m (NÖ-SV).

Längst i NÖ är ett stationsområde, 740 x15-50 m (NO-SV). På området har 4 spår löpt parallellt på en sammanlagt 30 m br banvall, intill 2,0 m h, av jord, grus och småsten. I SV delen av området är enstaka järnvägsräl. I NO delen av området är inom ett 18 x 10 m st område ca 20 st stenfundament med lodrättuppstickande plattjärn 0,3-0,5 m över fundamentet.
Från stationsområdet löper 3 spår bevarade som banvallar. Den S av dessa grenar sig till 3-4 spår varav ett löper över ån på en järnvägsbro, ca 50 m l, 2,0 - 8,0 m br, ca 6,0 m h totalt av järn och sten med 4 st murade brofundament, 6-8 x 1,0-4,0 m av 0,4-1,5 m st huggna stenar. Själva bron är byggd som en överliggande bågformad järnkonstruktion. Räls och syllar intakta på bron som används som gångbana.

Järnvägspåren håller en sammanlagd längd av ca 2000 m, av dessa är ca hälften bevarade som banvallar, intill 10 m br, intill 3,5 m h, och resten använd som vägar och mer eller mindre ombyggda. Mindre sträckor har försvunnit helt och hållet i olika typer av anläggningsarbeten.
Det nordligaste av spåren har fortsatt mot Tierp, men är nu helt bortodlat SV om kartmarkeringen.
Av de spår som hört till brukets industrispår är en del (som löper in mot masugnen) på en 22 m l sträcka (NO-SV) 3-4 m br och består av 14 st parvis ställda betongfundament 0,50-0,60 x 0,40 m, 0,2-0,6 m h. Flertalet har från fundamentet uppstickande lodräta plattjärn 0, 35 m h.

Järnvägen byggdes 1916-1917 och gick mellan Tierp och Strömsberg som en bibana till Uppsala-Gävle Järnvägar. Den var 9,6 km lång och hade sidospår med en sammanlagd längd av 2,6 km.
Järnvägen lades ned 1945 och spåren revs upp samma år.