Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Östmark 28:1
Alternativnamn: Torpen
Geografisk plats: Östmark socken, Värmland
Bebyggelselämningar, torplämning med inägomark, inom ett 350x135 mst område (NNÖ-SSV). I områdets SSV del är 2 intill varandraliggande grunder efter bostadshus, 7x7 m st (VNV-ÖSÖ), resp. 5x4m (NNÖ-SSV). Den V har intill N långsidan skorstensstock, avgråsten. Grunden är beväxt med fem stora och ett tiotal mindregranar. Den Ö har raserad skorstensstock, av gråsten, intill NÖhörnet av grunden. Grunden är beväxt med ett tiotal mindre ochtre större granar samt två björkar. Grunderna markeras avgråsten, 0.3-0.5 m st. 20 m SSÖ om ovanstående är grund efterekonomibyggnad, 10x6 m st (V- Ö), markerad av 0.4-0.6 m stgrundstenar. 18 m SV om bostadsgrunden är källargrund, anlagd imarkförhöjning, 6x5 m st (NNV-SSÖ) och intill 0.8 m h. Grunden är3x2 m st och 1.5 m dj med kallmurade väggar av gråsten, 0.15-0.4m st. I områdets N och Ö del är ytterligare 2 källargrunder.NNÖ-SSV om bebyggelsen är äldre, välröjda, odlingsytor,10-40x15-50 m st med spridda röjningsrösen, 2-7 m diam och intill1 m h av 0.15-0.6 m st stenar.
Terräng: Avsats i SV-sluttning av bergrygg (NÖ-SV), moränmark. Skogsmark(barrskog).
Antikvarisk kommentar: Enligt Rudolf Nilsson, Mellanbadstugan och Oskar Nilsson kalladesbebyggelsen på Geskbråten för Tårpa. Enligt SOA:s tilläggslistaär Torpen ödegårdar under Runnsjön. Enligt Gottlund: ... LisaHindriksdotter Moilainen, gift med Jakob Jonsson, Kanttoinen,flyttade sedan från Runnsjön till Södra Runnsjötorp på vestrasidan om sjön. Där bodde väl förut en Matts Lehmoinen, av vilkade köpte sig det. Den tiden hörde torpet under Rådom. (Omkring1800). Rådom förlorade sedan, i en process, torpet jämte skogentill Runnsjön. Gottlund nämner, under Norra Runnsjötorp, att denförste som bott i området skulle vara Sigfrid Hämäläinen, vilkenför 200 år sedan, dvs omkr. 1620, nedsatt sig på Rådoms skogvilket möjligen kan avse ovan beskrivna område. Bebyggelse ochodlingsmark återfinns på laga skifteskarta från 1857-58 samt påhäradskartan 1887-97.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.