Metallindustri/järnbruk (L2000:7753)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Säfsnäs 30:2

Geografisk plats: Säfsnäs socken, Dalarna

Bruksområde, 530x400 m (ÖNÖ-VSV) bestående av fördämningar ochkanalsystem, smedja, bruksherrgård, 4 andra byggnader samtgrunder och ruiner efter hammarsmedja, kolhus samt en äldreherrgårdsbyggnad. Dessa är från NV:Fördämningsvall, 28x4 m (NNÖ-SSV) och intill 2.5 m h åt ÖSÖ. 1 mh åt VNV, av jord och stenfyllning. I mellersta delen ett 3 m brgenombrott. Kallas Graves första damm.15 m ÖSÖ om fördämmningsvallen är:Vattenkanal, 20 m l (NV-SÖ), 1.4 m br och 1.2 m dj till vattnet,av tuktade block i kallmur.SV om fördämningsvallen är:Järnlagerhus, 10x7 m (NNÖ-SSV) av murad slaggsten med puts.Sommarbostad.40 m SÖ om järnlagerhuset är:Svarvhus, 10x7 m (NNÖ-SSV), trä, stående panel. Här svarvadesvalsar till valsverket. Sommarbostad.Ca 20 m S om svarvhuset är:Grund efter kolhus, ca 25x10 m (ÖSÖ-VNV) och intill 0.5 m h. Spårav ramp i V gaveln.Ca 50 m ÖNÖ om kolhusgrunden är:Klensmedja, spiksmedja, 16x10 m (VNV-ÖSÖ) av murade slaggstenar,med intill 0.8 m tj väggar. Ovan dörren i SÖ gaveln finns enjärnplatta med 1848 i relief. Används som bilverkstad.Förfallen.Såväl NÖ som SV-S om byggnaden och intill 50 m från denna syns iskärningen mot vägen stora mängder slagg som utgör den nedrebegränsningen av utschaktade och till största delen överväxtaslaggvarp.8 m SÖ om klensmedjan är:Dagkarlsstuga, 5x4 m (NÖ-SV) av vitputsad murad slaggsten.Förfallen.Ca 60 m ÖSÖ om dagkarlsstugan är:Fördämningsvall, 85 m l (VNV-ÖSÖ), 2-5 m br, intill 3 m h åt NNÖoch 2 m h åt SSV, avsmalnande mot toppen, samt uppbyggd av jordoch sten. Mellersta delen av vallen förefaller nedschaktad isenare skede till 1.5 m h.100 m NNÖ om ÖSÖ änden av fördämningsvallen är:Fördämningsmur och -vall, tredelad, sammantaget 70 m l (NNÖ-SSV),5-7 m br och 2-3 m h, med sidor av tuktade block i kallmur samtmed fyllning av jord och sten, N om mitten är ett 4 m l avbrottmed plats för lucka, samt i S ett 5 m l avbrott för lucka, dären trumma senare dragits fram.Intill och SÖ om fördämningsmuren är:Grund efter hammarsmedja, 19x12 m (NV-SÖ). Smedjan brann 1965. Igrunden kvarligger hammare med städ jämte övrigametallkonstruktioner kring detta, samt de förkolnade resterna avhammarstock och hjulaxel.Omedelbart intill och NÖ om hammarsmedjegrunden är:Hjulgrav, 10x2 m (NV-SÖ) och 1.5 m synligt dj.Inom 20-40 m ÖNÖ-ÖSÖ om hammarsmedjegrunden och hjulgraven är imarkytan stora mängder smidesslagg, där bl a en byggnad senareuppförts ovanpå.Ca 50 m Ö om hammarsmedjegrunden är:Grundrester efter nya valsverket, inom ett ca 60x30 m st område(VNV-ÖSÖ). Blev sedermera järnvägsverkstad.Ca 50 m SSÖ om hammarsmedjegrunden är:Plats för kolhus, enligt uppgift av G Drougge ochförstagångsinventeringen. Idag kan inga grundrester iakttagas.Ca 30 m NÖ om hammarsmedjegrunden är:Plats för kolhus. Se i övrigt uppgifter enligt föregåendelämning.I bruksområdets SV ände och ca 260 m S om den först beskrivnafördämningsvallen är:Bruksherrgård, ca 23x12 m (ÖNÖ-VSV) av timmer, reveterad, tvåvåningar. Numera privatbostad.Ca 30 m NNÖ därom är en flygelbyggnad.Ett tiotal m NV om herrgården är några ekonomibyggnader.Ca 160 m NNV om bruksherrgården är:Plats för gamla herrgården. Ingår numera i en villatomt, där en1970-talsvilla nyligen brunnit ned.Gravendals bruk uppfördes under åren 1721-25, med rätt attproducera material för manufaktursmide. Denna rätt utvidgades1731 till att omfatta även stångjärn. Bruket renoverades under1820-talet efter en nedgångsperiod. 1852 övergick man fråntysksmide till lancashiresmide. Smidet vid Gravendal nedlades1909. Brukets initiativtagare var Hans Sebastian Grave frånFilipstad.

Terräng: Svagt ÖSÖ-sluttande sediment- och moränmark i anslutning tillälvlopp.

Antikvarisk kommentar: Bruksområdet har delats upp på två undernummer 30:1 och 30:2 eftersom endast vissa delar har status fast fornlämning.050520/MJ

Bilder

Laddar...

Just nu pågår den internationella fototävlingen Wiki Loves Monuments. För att delta kan du ladda upp bilder med denna länk.

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS