Källa med tradition (L1961:7940)

1) Röse, 60 m i diam och 7 m h, av vanligen 0,3-0,8 m st stenar.Ställvis (i SÖ-S-SV) kantkedja intill 0,7 m h av 1,0-1,4 m lstenar. Stora delar av röset borttaget i SÖ-S-SV. Videnskiftesförrättningen 1806 fastställdes bl a att hela Tunsförsamling ägde rätt att nyttja Stenkullen till stenbrott. Ianslutning till nr 1 i N-SÖ är 2) Medeltida bebyggelselämningar,från Tuns slott eller Tunsborg (Per Kalm, Westgöte ochBohusländska resa 1746), Medeltidsborgen Tun (Karl af Schmidt,Antikvariska anteckningar 1872) Tuneborg (Harald Ullenius 1718),Sätesgården Tun (Sjögren: Ätten Posses historia 1950). På platsenskall bl a Jonas Luke Posse bott riksråd 1447-67. På platsen kanendast urskiljas en stensträng i vinkel (N-S) ca 60 m l (35+25).Strängen är 1-2 m br, 0,2 m h av 0,3-1,0 m st stenar. I områdetfinns ytterligare osammanhägnande stensträngsstumpar (ejmarkerade på fotokartan). Enligt en ritning av Peringsköld(Monumenta Svea-Gothorum, 1670 t.) markeras på platsen en fyrkantav sten "der en fest grundval varit hafver som ännu synes afkalken". J Hadorpk nämner i (Reseanteckningar om Läckö grafskap1671) "Öster om stenkullen är stenar i kvadrat och såsom ennedfallen mur och två hvalf" På själva stenkullen skall även halegat en byggnad, tillhörande den medeltida bebyggelsefasen.Enligt Hadorph (aa) " En stenhusgrund synes upp i, som en avPossarna hafver dehrbyggt och inte dehr kunnat stå för sin höjdoch det starka v ädret". I röset skall ha påträffats murbruk i"betydlig mängd" i (Karl af schmidts Antikvariska resa 1872).Enlint undersökning av riksantikvarie ämbetet (Skara tidning 21/81974) "sannolikt medeltida murbruk". Ca 15 m 10cg om nr 1 och 4 mSSV om åkerkant är 3) Källa, "Offerkälla", "Korskällan", ca 2 m idiam med stensatta kanter av 0,2-1,0 m st stenar. Enligt 1961 årsinv undersökt? Peringsköld anger i (a a ) att källan är liggandeinne i en husgrund. Enligt J A Sundler (förteckning öfverfornlemningar inom Tuns församling 1865) "Korskällan hartillförne varit en offerkälla och kringstängd med en stenmur". Desannolika resterna av dennahusgrund - stenmur (se nr 2) tangerar den vid 1961 års invmarkerade källan i S. Källan är således belägen utanförhusgrunden. Den ursprungliga källans läge bör således ha varit5-10 m längre åt S, där en stensamling möjligen markerar enigenfylld källa. En rapport i Skara Länsmuseum (Ullenius, 15 maj1952) omtalar en med klumpstenar igenfylld källa inom en inhägnadav sten. 25 m N om nr 1, på krönet och i NÖ sluttningen avmoränåsen, i åkermark är 4) Boplats, (jäå? brå?) Inom ett ca125x50 m st (NV-SÖ) område påträffades rikligt med "förhistoriskkeramik" samt måttligt med skärvsten, lerklining och slagg. Iåkerkanten, ca 50 m SV härom, på moränåsens SV sluttning iaktogsockså skärvsten, besiktning av detta område dock omöjligt p g aväxande gröda. I anslutning till största delen med nyponbuskarigenväxta betesmarker. 5) Bebyggelselämningar 130x30-60 m (NV-SÖ)Enligt karta upprättad vid stordkifte av Tuns by 1784 ffanns påplatsen, från SÖ räknat gårdarna. Femtungen, Lille HovgårdenStora Hovgården och Knipan. Inom området ca 10 husgrundersynliga. De framträder av som platåer om spisrösen, 5-10x3-5 m.