Publicerad av: Stigfinnaren Arkeologi och kulturhistoria AB
Geografisk plats: Voxna socken, Hälsingland
Gårdstomt, delat i 2 områden med skogsbilväg emellan. Det NÖ området är 200 x 25 m (NV–SÖ) och det SV är och 150 x 30–75 m (NV–SÖ). Utsträckning enligt arealavmätning 1801 tillsammans med synliga lämningar och byggnader från ek. karta 1957. Inom området är 1 grund av oklar typ, 4 uthusgrunder, 2 källare, 1 brunn och 1 stenmur samt 10 röjningsrösen, varav 3 också är soptippar.
Grund, oklar typ eftersom den inte är hel, i det SV områdets NV hörn, har 5–6 m långa sidor. Grundens SÖ hörn är kallmurad av 1–4 skikt natursten, 0,35–0,8 m stora, men stenfoten försvinner in i moränen i N. Övermossad.
S och Ö om denna är ytterligare en grund, troligen en uthusgrund, där 4 grundstenar syns med 4 m mellanrum. Stenarna är trapetsoida eller triangulära, 0,5 x 0,5 m och 0,55 m höga, gjorda med rundkil med täta korta spår. En grundsten ligger på ett 0,3 m högt stenblock. Oklar utbredning på grunden. Grunden kan finnas på ek. karta 1957.
Intill om Ö om denna är delar av en uthusgrund där endast den Ö sidan är kvar, 5 m lång (N–S) och 0,35 m hög, av 1–2 skikt natursten. Överväxt av gräs. Resten av grunden är borta av utplanad yta intill skogsbilväg.
I områdets nordligaste hörn och NÖ om vägen är uthusgrund, ca 11 x 5,5 m (NV–SÖ) med syllstenar i hörnen och några längs långsidorna, 0,4–0,8 m höga, varav en del är stenblock med huggen sten på. Beväxt av många smågranar och en björk samt rejält övermossad. Markerad med kulturstubbar. Grunden finns på ek. karta 1957 men borta på ortofoto på 1960-talet. En uthusgrund i det NÖ områdets S del, är 14 x 10 m (NÖ–SV) med en ca 10 x 6 m vinkelbyggnad (NV–SÖ), med 2–3 m mellanrum mellan syllstenar. Grunden helt överväxt av smågranar. Grunden finns på ek. karta 1957.
En källare, centralt i det SV området och 5 m SV om skogsbilväg, är 5 x 3 m (Ö–V) med en 3 x 2 m stor inre yta och 0,8 m djup. Kilade stenar med täta korta hål efter rundkil. Har troligen haft stenvalv, nu igenrasad. En annan källare ligger i det SV områdets S hörn och är 6 x 5 m (NÖ–SV) och 1,7 m hög, av kilade stenar, 0,6–1,2 m stora. Källaren har troligen haft stenvalv. En delvis igenrasad ingång. Åt NÖ går en 4 m lång ränna och bredvid denna på V sidan är upplagd sten 2 m brett och 0,7 m högt. Belägen i NÖ-sluttande morän.
En brunn, intill och SV om skogsbilvägen i det SV områdets N del, är rundad, 1 m i diameter och 0,8 m djup, stensatt, men delvis igenrasad.
En stenmur, strax utanför det SV områdets NV ände, 22 m lång (Ö–V), 1,5–2 m bred och 0,5–0,8 m hög, av 0,3–0,7 m stora stenar, övermossad. Belägen i kanten av moränmark med skogsmark i NV och f d åker och tomtmark i SÖ.
I området finns 10 spridda röjningsrösen, vilka kan vara uppkomna som röjning efter gårdstomt och hus eller av odling. 3 röjningsrösen är också sophögar med diverse skrot upplagt såsom cykel, spadar, plåtburkar, flaskor och hinkar.
2 tidigare bostadshus enligt ek. karta 1957 kan inte återfinnas, utan har troligen försvunnit i samband med utbyggnad av skogsbilväg med vändplaner.
Terräng: Moränmark, skogsmark.
Antikvarisk kommentar: Enligt arealavmätning 1801 var detta gård "B", ett kolaretorp som åtminstone mellan 1794 och 1810-talet beboddes av kolaren Lars Norberg med familj (husförhörslängd Arkiv Digital). Men torpet har troligen bebyggts tidigare. Omkring torpet fanns svaljord (åker), äng och uppodlingsmark. Delar av den intilliggande fossila åkern med röjningsrösen (L2021:8905) tillhörde kolartorpet. Hur länge platsen varit bebyggd är oklart. På ek. karta 1957 finns några byggnader kvar. Det är en svårdefinierad yta med en blandning av grunder och röjningsrösen samt källare, brunn och stenmur som kan tillhöra olika byggnadsskeden. Flera husgrunder kan finnas i området.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.