Bytomt/gårdstomt (L1975:7942)

Område om ca 780x180 m (NO-SV) som inrymmer ödegården Änggårde. I Sören Norbys räkenskapsbok 1523-24 omnämns gårdsnamnet Engegordtt på ett sätt som fick kulturgeograf Per-Göran Ersson att misstänka att gården låg öde redan då. I Ödegårdslistan ca 1585 finns Enge gaard om 12 1/2 markelej (mkt stor ödegård) upptagen som öde och ¿ skattlagd under fjärdingen och ¿ under klostret i Roma. 1653 tar Revisionsboken, för Björke socken, upp Ängegården som ett f.d. klosterhemman om 12 markelej som då nyttjades som "diurssgårdh/diurgårdh". Fjärdingsmännen och alla som bodde i Björke vid den tiden erlade skatt för marken och alla fjärdingsmän nyttjade djurgården (stort sambete?). När skattläggningskartan ritades ca 1700 finns ödegårdens mark redovisad, bl.a. som Diuurhagen där det dessutom finns ett boställe för djurhållaren. Området är stort, vilket också stämmer med det höga markelej-talet. Den digitaliserade ytan motsvarar endast en bråkdel av ödegårdens mark. Den SV delen inrymmer djurhållarens tomt som idag är bebyggd och ligger i en av Roma ägd enklav i Björke socken. Möjligheten finns att ödegårdens bebyggelseläge fanns på den plats där djurhållarens bostad senare låg. Enklaven kallas dessutom på dagens fastighetskarta Djauränge. Ersson har placerat ödegårdens läge mot NO, i anslutning till husgrunder med vallformig begränsning registrerade i FMIS (Björke 48:1-48:4). Sannolikt är det ödegårdens ursprungliga bebyggelseplats. Inom
området finns även en färdväg/vägbank (Björke 47:1).