Gravfält (L2009:1358)

Gravfält, 190x100 m (N-S), bestående av ca 115 fornlämningar. Dessa utgöres av ca 18 högar, ca 94 runda stensättningar, 2 treuddar och 1 runsten. Högarna (spridda, dock ej på högsta delen) är 4-14 m diam (vanligen 6-10 m) och 0,5-1,2 m h. 5 har i ytan talrika, de övriga i regel enstaka stenar, 0,2-0,5 m st. 2 har tydlig och några tendens till kantränna, intill 1,5 m br och 0,2 m dj. 2har mittgrop, 1,5-2 m diam och 0,2 m dj. Den största har en källargrop, 7x4 m och 0,6 m dj med öppning åt N samt är schaktskadad iNÖ och SV. 2 (i SÖ) är till hälften borttagna för körväg. Genomen av de större går en grävd ränna och ena sidan av denna är avplanad. Ett par har mindre kantskador av parkvägar. Stensättningarna är 3-9 m diam (vanligen 4-7 m) och 0,1-0,4 m h (vanligen 0,2-0,3 m). Övertorvade, ca 12 med i ytan tallrika stenar, 0,1-0,5 m st, de övriga vanligen med enstaka stenar. Ett fåtal har enstaka grövre stenar i ytan. Den största kan möjligen ha rundad mittsten,0,2 m h, 0,3 m st. Denna och ytterligare ca 5 har delvis synlig kantkedja, 0,1-0,2 m h av 0,2-0,6 m l stenar. Ett 20-tal är yt- och kantskadade, i regel av parkvägar. 8 är delvis borttagna av grustäkt i S delen och verkar kvarligga på grustagskanten. Ca 5 är delvis avplanade och av en av dessa återstår endast en vallformigkant. Ett par har obetydlig mittgrop. Några är otydliga i begränsning och form, dels i högsta partiet, där de är påfallande små och dels i N och Ö kanten. Treuddarna (i SÖ) är 10-12 m i sida (V,NNÖ och SÖ resp NV,ÖNÖ och S) och 0,2-0,3 m h. Övertorvade med i ytan enstaka stenar, 0,2-0,4 m st. Troligen kan båda ha nu otydligkantkedja av liknande stenar. Den ena är till ca 1/3 borttagen vid grustäkt, vilken skadat två spetsar. Runstenen (på hög i SÖ delen) är av gråröd granit, 1,2 m h, 0,5 m br (N-S) och 0,4 m tj. Ristningen vetter mot V. Runhöjd 8 cm. Dålig imärkning. Den kan tidigare ha stått vid landsvägen nära nr 66 eller 166, där den kanha markerat en bank över sankmark. Genom gravfältet går ett system av gamla parkvägar. Då dessa brukades var det beväxt med granskog. Vid berghällar och branta sluttningar finns några mellanrum.Beväxt med lövskog med stort inslag av ädellövträd (ask, alm, lönn m.m.) samt talrika lövbuskar och lövsly. Borde kunna återställas som park.