Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Stora Kil 50:1
Geografisk plats: Stora Kil socken, Värmland
1) Ödekyrkogård, 85x40 m (V-Ö). Omgärdad av en bogårdsmur,kallmurad, 1.1 m br och 0.8 m h. I Ö delen av den N bogårdsmuren är enmed grind försedd öppning, 3 m br.2) Den gamla kyrkans begränsning, 37x14 m (V-Ö), är markerad medstenplattor i markytan där flacka förhöjningar kan skönjas.I Ö delen inom kyrkans begränsning, framför det av stenplattormarkerade altaret, är 4 gravhällar av kalksten, 1.2-1.8 m br och 1.9-2.3 m l.Vid kyrkans Ö kortsida är ett kvarstående gravkor med åttakantiggrundplan, 2.3-2.6 m sida och med en ingångsbyggnad mot V, 4x2.5 m(N-S). Gravkoret har putsade väggar i vitt och ett spåntak i form avenkupolformad överbyggnad som överst pryds av ett kors i trä. På takåsentill ingångsbyggnaden är en kalkliknande järnskål. På dörren är enskylt i plåt med texten:Broman Löwenhielmsch/Gravkapellet/kapellet och kyrkogården/anbefallesi allmänhetens/wård.Utmed V delen av den S bogårdsmuren är en gravvård med texten:MINNE/AF/MADAMEMOISELLE/MARIE/FAHLBECK/FÖDD. 1790. DÖD. 1811.Ödekyrkogården är beväxt med ett 40-tal lövträd.6 m NNÖ om gravkoret är:3) Minnessten, 1.65 m h och 0.85-0.9 m br (NÖ-SV) och 0.2 m tj. Stenenstår direkt på marken.Skiss i inventeringshandlingarna.På den NV sidan är en bronsplatta, 0.55x0.35 m, med texten:STORA KILS SOCKENS GAMLA KYRKPLATS/INNANFÖR DENNA STENMUR HAR SOCKNENSKYRKA LEGAT SEDAN/ÅRHUNDRADEN TILLBAKA. SISTA KYRKAN REVS 1864, OCHKVAR STÅR ENDAST DET GRAVKOR, SOM VAR TILLBYGGT KYRKAN I ÖSTER./IGRAVKORET VILA MEDLEMMAR AV DE TILL APERTINS GÅRD KNUTNA/SLÄKTERNABROMAN OCH LÖWENHIELM. KALKSTENSHÄLLARNA PÅ/KYRKOGÅRDEN TÄCKAGRAVKAMRAR, DÄR BISKOPAR OCH PRÄSTER/FRÅN DENNA FÖRSAMLING FÅTT SINAVILORUM./UNDER GRÄSMATTAN SOVA SIDA VID SIDA DE MÅNGA OKÄNDA,/SOMENGÅNG BEBODDE DENNA SOCKEN OCH HÄR MÖTTES FÖR ATT/EFTER VARDAGENS MÖDAFIRA GUDSTJÄNST OCH HÖGTID./KYRKORÅDET LÄT RESA DENNA MINNESSTEN ÅR1959.
Terräng: Krönparti av flack moränbildning. Skogsmark (lövskog).
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.