Metallindustri/järnbruk (L1963:185)

Järnbruksområde, ca 170x50-100 m (N-S) för Loviseholms Jern- och manufakturverk, enligt utsträckning på ägobeskrivningskarta 1845, bestående av 1 dammvall, 1 smedjegrund, 1 sågverksgrund, 1 ränna, betongrester efter 1 kraftverk och spridd slaggförekomst.
I N delen av området är dammvallen, ca 40 m l (NNV-SSÖ), 2 m br och intill 1,5 m h, av kallmurade stenar med dammfront förstärkt med betong. Tre utskov med spettluckor och träsättar finns. Nedströms dammvallen längs höger sida strömriktningen är smedjegrunden, 9x5 m st (NÖ-SV) och 0,3 m h, intill 1 m h i NÖ, av 0,2-1 m st stenar. I grunden och N om densamma påträffades smidesslagg. Sågverksgrunden
är 12x10 m st (NÖ-SV), bestående av 4 fundament, 1x1-1,5x1,5 m st och 0,5-0,6 m h samt två parallella stenrader med ett avstånd av 4 m. Vattenrännan, i kanten av vattendraget samt i detsamma är 12 m l (NÖ-SV), 4 m br och intill 1,5 m dj, av 0,2-1 m st stenar i upp till fem skift. Längs vänster sida strömriktningen är en stående kvarnbyggnad, uppförd 1889 med senare tillbyggnader för såg och kraftverk. Här intill finns även betongrester efter ett kraftverk uppfört 1913.
Inom området låg Loviseholms järnbruk 1747-ca 1880. 1746 inlämnade fänrik Johan Magnus Didron från Stigen en ansökan till Bergskollegiet om tillstånd att uppföra ett järnbruk. Det gällde två knippsmedjor med två hammare i varje för tillverkning av spik, hästskor, liar, spadar m m. Dessutom ansöktes det om en stålugn och en plåthammare. 1775 utökades verkstäderna med två knipphammare och ett tråddrageri. Enligt arealavmätningskarta 1845 finns en mängd byggnader inom hela området. När järnbruket avvecklades ställde man om till kvarndrift.
På häradsekonomiska kartan 1890-97 finns en såg och kvarn där nuvarande kvarnbyggnad är belägen samt fler byggnader S därom. En såg finns markerad på motsatt sida på ekonomiska kartan från 1930-talet.
Enligt Ortnamnsregistret kallades bruket "Loviseholm" eller enbart "Lovisa".