Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Töftedal 172:1
Alternativnamn: Loviseholm
Geografisk plats: Naverstad socken, Bohuslän
Järnbruksområde 65 x 20-40 m (N-S, med utvidgning åt NÖ), bestående av 1 rest av dammvall, 1 grund efter kvarn, 1 grund efter såg, 1 ränna, 1 kallmurat fundament och spridd slaggförekomst. Dammvallsresten, husgrunderna och rännan ligger vid den N stranden och fundamentet ligger vid den S stranden. Slaggförekomsten finns spridd i hela området.
Dammvallsresten är belägen i den NÖ delen och utgörs av en kallmurad skalmursvall, 4 - 4,9 m l, 2,9-4,3 m br (NNV-SSO) och 0,4-1,1 m h av 0,6-1,6 m stora, lätt tuktade naturstenar i tre skift. Den Ö sidan är försedd med en 0,6-1,5 m bred betongskoning, bredast vid basen. Vallen är lägst i anslutning till landfästet i NNV.
Såglämningen är 9x5 m st (NÖ-SV) och 0,3 m h, intill 1 m h i NÖ, av 0,2-1 m st stenar. I grunden och N om densamma påträffades smidesslagg.
Kvarnlämningen är 12x10 m st (NÖ-SV) och består av 4 fundament, 1x1-1,5x1,5 m st och 0,5-0,6 m h samt två parallella stenrader med ett avstånd av 4 m. Vattenrännan, i kanten av samt i vattendraget är 12 m l (NÖ-SV), 4 m br och intill 1,5 m dj av 0,2-1 m st stenar i upp till fem skift.
Det kallmurade fundamentet är beläget i vattendraget i anslutning till den S stranden och är 1,2 m l, 0,8-1 m br och 0,2-1 m h. Det utgörs av en skalmurskonstruktion av 0,3-0,7 m stora stenar.
Lämningarna efter Loviseholms järnbruk med tillhörande såg- och kvarndrift. På den södra stranden finns idag en kvarn, byggd 1889 med senare tillbyggnad för vattenkraftverk. Ett sågverk finns också kvar, men själva sågbyggnaden är borta.
Tradition: Äldsta omnämnandet av vattenkraftsnyttjande kommer från början av 1600-talet, då en såg fanns vid vattenfallet i Grubberödsälven. Äldsta kartbelägg kommer från 1658, då en kvarn redovisas på platsen. År 1746 ansökte Johan Magnus Didron om att få anlägga ett järnverk på platsen. Byggnationen kom igång 1754 och fick namnet Loviseholms järnbruk. Man tillverkade knippjärn, spik, hästskor, spadar och andra verktyg, senare även stångjärn och spik. Järnbruket bytte ägare åtskilliga gånger under brukningstiden, och bruket upplevde perioder av både tillväxt och nedgång. En tillväxtperiod skedde kring 1778, då en ny dammvall uppfördes. Även 1830-1838 moderniserades anläggningen med uppförande av ett antal nya byggnader. En karta från 1845 visar att det bland annat fanns två smedjor, en såg, två kolhus, magasin och tjänstebostäder vid Loviseholm. Efter 1800-talets mitt minskade verksamheten vid bruket i omgångar, och 1883 var all verksamhet nedlagd. Kvarn- och sågdrift har funnits parallellt med järnbruket, ofta lokaliserad till den norra stranden. När bruket lagt ned flyttades kvarnen till den södra stranden 1889. Sågen på den norra sidan revs 1912. Ny såg byggdes på den södra stranden 1946. Både såg och kvarn var i bruk fram till slutet av 1900-talet. Det första vattenkraftverket byggdes 1938. Vattenkraftverket fick senare en ny placering intill kvarnbyggnaden och drevs fram till 2024.
Terräng: Bäckravin med uppstickande berg i dagen. Tomtmark och skogsmark, lövskog.
Orientering: 10 m NV om kvarnbyggnad samt direkt V om naturligt fall i Grubberödsälven.
Antikvarisk kommentar: De två grunderna på den norra stranden har omtolkats till kvarn- respektive såglämning. Den arkeologiska undersökningen visade att järnbruksverksamheten varit lokaliserad till den södra stranden under merparten av 1800-talet. Kvarn och såg drivits på den norra stranden fram till 1889 respektive 1912 och grunderna utgör sannolikt resterna av dessa båda verk. Den kallmurade fundamentsresten har ingått i grundläggningen till en sågbyggnad, uppförd 1946 och numera borttagen. Det är möjligt att fundamentet tidigare varit en del av grundläggningen till någon av byggnaderna i järnbruket.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.