Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Garpenberg 100:1
Geografisk plats: Garpenberg socken, Dalarna
1) 2) Hytt- och hammarområde, ca 180x70 m st (ÖNÖ-VSV), beståendeav 2slaggvarp, separat beskrivna, samt 1 slaggförekomst.Slaggvarp, oregelbundet, närmast runt, ca 8 m diam och 0.5-1.5 m h. Slaggen utgörs avmasugnsslagg av äldre typ, det vill säga beige-bruna, poriga och relativt lätta slaggstycken,ställvis med inslag av glasig, fluten blågrön slagg. Varpet är inblandat med kol och sot ochdelvis urschaktat. Möjligen en rest av större varp.Ca 5 m VNV om ovanstående är:Slaggvarp, svåravgränsat, ca 10x5 m(?) (NÖ-SV) och intill 1 m h. Synligt i skärningskantmot bäck. Slaggen utgörs av hammarslagg, gråsvart, relativt tung och i allmänhet 0.02-0.1m st. Varpet är mycket kraftigt inblandat med sot och kol, samt ärmycket svåravgränsat.Ställvis spridd inom hela området är:Slaggförekomst, synlig i bäckfåran och -kanten, men även ställvisrikligt i omgivandemarkytor, huvudsakligen på bäckens NV sida. Slaggen utgörs av äldre masugnsslagg, (sedet mindre varpet), hammarslagg, (det större varpet), samt kopparslagg (?). Kopparslaggen(?) påträffades i områdets centrala del. Den är tung och skivig, metalliskt grå, samtbrunaktig i färskt brott.Inom området är bäckens kanter ställvis stensatta. På motstående sida om bäcken, från detmindre varpet, är grundrester i kallmur, enligt uppgift från en trösklada. Tröskverket skallha drivits av ett vattenhjul med överfall via en träränna. Enligtuppgift skall enfördämningsvall ha funnits tidigare i områdets NÖ del, invid en mindre vägbro. Sannolikt ärfördämningsvallen borttagen i samband med ett brobygge.Området är kraftigt överväxt av lövsly och är ställvis mycket svårinventerat.
Orientering: Den minsta slaggvarpet är ca 40 m SSV om mindre vägbro samt omedelbart SÖ om bäckfåra.
Antikvarisk kommentar: Jämför RAÄ-nr 264.Tidigare registrerad som RAÄ-nr 14 i Hedemora socken.
Vi fann inga bilder men du kan hjälpa till att dokumentera denna lämning genom att ladda upp en.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.