Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Morkarla 667
Alternativnamn: Dödbotten, Döderbotten, Jakobsbotten
Geografisk plats: Morkarla socken, Uppland
Område med skogsbrukslämningar, 45x30 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 2 kolbottnar och 2 kojgrunder.
Kolbotten, rund, 17 m diam, avgränsad av en vall intill 3 m br och 0,1-0,5 m h. I ÖSÖ är ytterligare en kolbotten, rund, 24 m diam, 0,3-0,7 m h, avgränsad av en vall, 2-5 m br och 0,2-0,4 m h. I VSV är en kojgrund, rektangulär, 5,5x4 m (ÖNÖ-VSV), 0,4 m h. VSV i kojgrunden är ett spismursröse, halvcirkelformat, 3x2 m (NNV-SSÖ), 0,4 m h, helt övermossat. I Ö delen av området är den andra kojgrunden, rektangulär, 4x3,5 m (NV-SÖ), 1,2 m h med ett spismursröse i NV, ovalt, 4x2 m (NV-SÖ) av 0,2-0,9 m st stenar, anlagt mot en stor sten, 2x1,5 m st.
Tradition: Enligt uppgiftslämnaren kallas kolbottnen av några äldre Morkarla bor för Döbotten eller Döderbotten och det berättas att en eller två personer osades ihjäl av någon då de kolade där. Det omtalas ha skett i äldre tid. I Morkarlas begravnings bok 1862 framgår det att skattebonden Jan Jakob Jakobsson och hans far Jakob Jakobsson samt drängen Per Hallin avled 1862-01-31. Dödsorsaken anges i de tre separata begravningsnotiserna "Förqvävda av rök". I kyrkböckerna framgår det inte att de skulle ha blivit mördade.
Terräng: Flack moränmark. Skogsmark.
Antikvarisk kommentar: Inventerarens kommentar: Kolbottnen och kojgrunden i VNV är den äldsta, dvs där de dog 1862. Kolbottnen finns inte med på 1874 års kator, men 1915 är den andra i ÖSÖ anlagd.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.