Gruvområde (L2000:8354)

Gruvområde, 330x300 m (NNV-SSÖ), bestående av 6 gruvhål, 3 husgrunder, 1 grund rest av samt 2 rostanläggningar. Gruvhål, närmast kvadratiskt, 2 m i sida, (NÖ-SV), ca 2.5 m dj ner till vattenytan. Väggarna är skodda med timmer, som dock börjat rasa samman. Nedgrävt i skrotstensvarp. I skrotstensvarpet omkring 1 är rikligt med trärester samt ett par betongfundament. Plats för byggnad? 20 m VSV om ovanstående är: Gruvhål, närmast kvadratiskt, ca 1.5 m i sida (NNV-SSÖ), 1.7-2 m dj ner till vattenytan. Rester efter träskoning synliga i VSV och NNV kanten, kraftigt igenrasad. Nedgrävt i skrotstensvarp 18 m N om ovanstående är: Gruvhål, oregelbundet, ca 13x8 m (N-S), ca 1.6-1.8 m dj ner till vattenytan. I N delen är en timrad och skrotstensfylld kista synlig under vattenytan. Denna är ca 5 m l (NÖ-SV), intill 1.5 m synlig br, samt synlig till ett djup av uppskaftningsvis 2 m. I S delen är rester efter två takbärande (?) stolpar. Nr 3 är helt omgiven av skrotsten. 7 m Ö om 3 är: Gruvhål, oregelbundet, ca 5x4 m (NNÖ-SSV), ca 2.2-2.5 m dj ner till vattenytan. I kanterna är stock- och plankrester. Ca 12 m NNV om 3 är: Gruvhål, oregelbundet avlångt, ca 18x7 m (Ö-V), intill 2 m dj ner till vattenytan. Sannolikt delvis fylld med skrotsten i S. Ca 10, N om 5 är: Husgrund, rektangulär, ca 9x5 m (Ö-V), begränsningen i Ö är oklar, intill 1.8 m h, inbyggd i skrotstensvarp med S & V väggarna av skrotsten i kallmur. I NV hörnet är ett spismursröse. I husgrundens yta är rikligt med tegel och stockrester. 4 m V om NV hörnet av 6 är: Husgrund, rektangulär, ca 7x6 m (ÖNÖ-VSV), intill 1.3 m h, som delvis är inbyggd i skrotstensvarp. Ingångsöppning är i VNV. I grunden finns rikligt med stock- och plankrester. Ca 20 m ÖNÖ om 6 är: Grund, rest av, ca 22x8 m (VNV-ÖSÖ) (=synlig l & br), intill 1.9m h. I ÖNÖ och VNV delvis bevarade väggar av murad och kallmurad skrotsten, intill 0.8 m st och med kvarstånde takbärande stolpar. Anläggningens ÖSÖ och SSV delar sannolikt borttagna vid varptäkt. I anläggningens yta är rikligt med trärester, bl a möjligen syllstockar för spårbunden transport av malm och skrotsten. S om ovanstående är ett område där varptäkt bedrivits. Grunden är anlagd på ett avplanat parti av ett skrotstensvarp. S om ovanstående är ett område där varptäkt bedrivits och ca 10 m N om om husgrunden är: Rostanläggning, svagt böjd, närmast rektangulär, ca 50x10 m (NNV-SSÖ), bestående av 7 bås. Dessa är 8-10x3.5-4 m st (Ö-V resp ÖNÖ-VSV), ca 1-3 m dj, öppna åt Ö resp ÖNÖ. Sido- och mellanväggar, 2-10 m l, 2-4 m br, intill 3 m h, med ställvis synlig kallmur av 0.1-0.6 m st stenar. Bakväggen är delvis överhöjd av skrotsten från senare brytning. Båset längst i NNV är kraftigt igenfyllt med avfallssand. I anläggningen är rikligt med gul- och rödfärgad sand samt eldpåverkad sten. Anläggningen vilar på ett avplanat skrotsternsvarp. Kallrostanläggning - möjligen unik genom sin storlek och välbevarade konstruktion. 3 m Ö om S delen av rostanläggningen är ett mindre upplag av kopparslagg. Spridd kopparslagg finns även ställvis i rostbåsen. Ö-ÖNÖ om anläggningen löper en brukningsväg, 1.5-3 m br, ställvis med iakttagbara rester av syllstockar. Sannolikt har malmbefodringen till rostarna skett genom spårbunden trafik. Ca 10 ÖNÖ om N delen av ovanstående är: Gruvhål, oregelbundet närmast runt, ca 6-8 m i diam, intill 0.3 mdj till vattenytan. I VSV begränsat och möjligen delvis igenfyllt av skrotstensvarp. Ca 15 m ÖNÖ om grund, rest av är: Rostanläggning, närmast rektangulär, ca 28x8 m (NÖ-SV), beståendeav 4 iakttagbara bås, dock kraftigt igenrasade och delvis överhöljda och bortschaktade. Dessa är ca 8x3-4 m (NV-SÖ),intill 1 m dj, öppna åt SÖ. Sido- och mellanväggar, ca 8-10 m l,1.8-3 m br, intill 1.3 m synlig h, med ställvis synlig kallmur av intill 0.6 m st stenar. Anläggningen är inbyggd i ett varp av skrotsten och avfallsand. Båset längst i NÖ är kraftigt skadat vid schaktningar, bl a har NÖ sidoväggen bortschaktats. I anläggnigen är rikligt med gul- och rödfärgad sand samt eldpåverkad sten. Kallrostansläggning. I båsen (och sok i det NÖ:a) är förslaggat material, svartbränt med inslag av vitt och brunt och ljusblått, småporigt och lätt- medeltungt. Sannolikt restprodukt vid kallrostring. Ca 145 m om 11 och 25 m NNV om väg (ÖNÖ-VSV) är: Husgrund, rektangulär. ca 10x7 m (NNV-SSÖ), intill 0.3 m h, av ställvis kvarliggande grundstenar, 0.4-1.0 m st. I mitten ett spismursröse, rektangulärt, 2.5x1.5 m (NNV-SSÖ),0.2-0.4 m h av gråsten, 0.2-0.4 m st i kallmur. Omedelbart VSV om 12 är en oregelbunden ansamling av sten, möjligen hörande till ytterligare en husgrund. Ca 20 m SSÖ om ovanstående husgrund är odistinkta lämningar av ytterligare en husgrund. NNV om Leksandsvägen och inom markerat område är grundrester iform av rester av ett dussintal takbärande stolpar, ett gjutetbetongfundament m.m. SV-VSV härom är skrotstensvarpets kanter ställvis kallmurade, i SV möjlig rest av rost (?). SSÖ om Leksandsvägen och inom markerat område är spridda grundrester (?), bestående av tegelfragment och syllstenar. I anslutning till markerat område finns även ett område med rikligt med slagen vit kvarts.I SÖ resp SV är två avlånga skärpningar (jordrymningar), varav den i SÖ omsluter till en källargrund. Skrotstenen inom området är till stora delar bortschaktad. Kvarvarande skrotstensvarp finns dock framför allt i områdets V del. Inblandat i skrotstenen och framför allt längst i S är ställvis rikligt med förslaggat material. Möjligen restprodukter vid kallrostning. Sulfidmalm. Enligt Tegengren (1925:162 m där ant. litt) började skyttgruvan bearbetas i olika perioder fram till 1908, varav senaste brytningsperiod 1889-1908. För kopparmalmens vidare behandling anlades 1897 en liten waterjacket ugn för skärstenssmältning. Största sj 186 m (a a 194). Skyttgruvan finns upptagen på 1654 års karta (LMV Falun, akt 26).