Gruvområde (L1999:486)

Gruvområde, 500x175-300 m (N-S), bestående av 13 gruvhål, stora skrotstensvarp, 2 betonggrunder, 1 plåthus, 1 gruvlave och 1 husgrund.
I S finns en äldre del av gruvområdet med:
1) Skrotstensvarp, kraftigt bränt och förslaggat, rödbrunt till färgen, 35x20 m (N-S) och 0,5-1 m h. Den förslaggade skrotstenen är 0,01-0,4 m st. Betydligt skadat av schaktning och tippning.
Omedelbart VNV om ovanstående är:
2) Område med skrotstensvarp, 7 stycken, ca 4-8 m diam och 0,6-1,2 m h. Skrotstensvarpen är omsorgsfullt upplagda och flera av dem har kallmurade kanter eller antydan till sådana. De innehåller en stor andel förslaggad skrotsten.
40 m SÖ om ovanstående är:
3) Husgrund med spismursröse?, som innehåller tegel, 25x11 m (N-S). Omedelbart S om huset är två terasser som kan ha varit del av husets konstruktion, 7-12 m l (Ö-V) och 1-1,5 m h, med kallmur i kanterna.
Ca 35 m ÖNÖ om ovanstående är:
4) Gruvhål, 15x10 m (Ö-V) och 1-4 m dj ned till vattenytan. Övre delen av detta gruvhål har släta väggar och skulle eventuellt kunna varit gjort med tillmakningsteknik. Enligt Gottfrid Sundberg som bor bredvid gruvan och arbetat där under vissa perioder ska man i detta gruvhål ha brutit järnmalm. Gruvhålet skall vara från 1700-talet och gjort med tillmakningsteknik.
Ca 25 m Ö om ovanstående är:
5) Gruvhål, 10x8 m (Ö-V) och 0,3-3 m dj ned till vattenytan. Även detta gruvhål skall enligt Gottfrid Sundberg för järnmalm gjort på 1700-talet med tillmakningsteknik.
Ca 15 m S om ovanstående är:
6) Gruvhål, ca 4 m diam och 0,3-1,5 m dj ned till vattenytan.
Ca 25 m SV om ovanstående är:
7) Gruvhål, 3-4 m diam och 0,5-1 m dj ned till vattenytan.
Omedelbart SÖ om ovanstående är:
8) Gruvhål, 2-3 m diam och 0,7-1 m dj. Detta gruvhål innehåller inget vatten.
Inom områdets Ö del, d.v.s. platsen för gruvhålen och fram till husgrunden och N om denna, finns spridd skrotsten. S-SV-V om nr 4 finns några kraftigt övermossade skrotstensvarp. Området N om nr 4 och 5 är skadat av en bana för häst med kärra. Några avplanade och överlagrade skrotstensvarp kan dock iakttagas.
Enligt Gottfrid Sundberg skall i gruvhålen inom denna del av gruvområdet ha brutits järnmalm. Inom området skall också ha funnits hyttor.
N om den äldre delen fortsätter gruvområdet med ett större område där de anläggningar som idag kan ses verkar vara yngre än i det S området.
I V 4 m N om brukningsväg är:
9) Gruvhål, 17x8 m (Ö-V) och 0,7-1,3 m dj ned till vattenytan. I V delen finns ett dike eller ränna, ca 10 m l (Ö-V). I området N-NV om gruvhålet finns ett antal skärpningar. Ca 10 m SSV om detta gruvhål, S om brukningsvägen skall enligt Gottfrid Sundberg ha varit platsen där stånggången kom fram till Tomtebo gruva.
30 m NÖ om ovanstående är:
10) Gruvhål, ca 3 m diam och 0,2-0,7 m dj ned till vattenytan.
Ca 10 m N om ovanstående är:
11) Gruvhål, 150x60 m (N-S) och ca 25 m dj ned till vattenytan.
Ca 20 m NNÖ om ovanstående är:
12) Gruvhål, 50x40 m (ÖNÖ-VSV) och ca 15 m dj ned till vattenytan.
10 m N om ovanstående är:
13) Gruvhål, ca 15 m diam och ca 15 m dj ned till vattenytan.
35 m NNV om ovanstående är:
14) Gruvhål, överbyggt, minst 5 m diam och ca 4 m dj ned till vattenytan. Överbyggnaden är av trä, 5x5 m st.
25 m ÖNÖ om ovanstående är:
15) Gruvhål, ca 30 m diam och 1,5-3 m dj ned till vattenytan.
3 m N om ovanstående är:
16) Gruvhål, 35x25 m (N-S) och ca 1,5 m dj ned till vattenytan.
Ca 60 m NNÖ om ovanstående är:
17) Gruvhål, 18x12 m (ÖNÖ-VSV), med överbyggnad av trä. Ovisst djup.
Inom gruvområdet finns 1 gruvlave av betong med stålöverbyggnad, 1 plåthus och 3 betonghusgrunder. I områdets N-NV del finns mycket stora skrotstensvarp med 0,3-1,5 m st stenar. Det östligaste skrotstensvarpet har en delvis annorlunda karaktär. Det består av huvudsakligen mindre stenar, 0,1-0,4 m st, samt är övermossat och bevuxet med enstaka mindre träd. Skrotstenen är kraftigt oxiderad. Detta skulle kunna vara från ett äldre skede. Inom området i övrigt finns spridd skrotsten. I NNÖ (området kring nr 17) är skadat av dikesgrävning i juni -91 samt schaktning och tippning. Se skiss över det N området i skannat bokuppslag.
Enligt karta (LMV Falun akt 150:1) laga skifte 1871 leder en stånggång från Långhagsforsen till Tomtebo gruva. I denna sträckning finns nu en kraftledning. Inga spår av stånggången kunde iakttas vid besiktning. Områden med skrotsten finns i ledningsgatan.