Metallindustri/järnbruk (L1970:3982)

Järnbrukslämning, ca 150×20-75 m (NNÖ–SSV), bestående av minst 2 husgrunder, 1 dammvall, 2 stenmurar, stenmurar samt terrasskanter, slagg och raseringsmassor.
Husgrunderna är 7x5 m (Ö-V) och 7x6 m (NV-SÖ) m och 0,3 respektive 0,4 m h. Den övre med eldstadsruin.
Dammvallen, i områdets mellersta del, är ca 20 m l bestående av 3 kallmurade fundament. Det mittersta, placerat i strömfåra, är rektangulärt, ca 2,5x1,7 m (NV-SÖ) och ca 1,7 m h ovan vattenytan. På ömse sidor är fundament mot fast mark. Dessa är 2 resp. 6 m l (NV-SÖ), intill 3 m br och ca 1,5 m h. Samtliga kallmurade av vanligen 0,4-0,7 m st huggna stenar och block. På SÖ sidan är smalspårsräls mellan fundamenten. Möjligen har detta utgjorts av en bro.
Stenmur (husgrund?), ca 6 m l (SV-NÖ). Bestående av en stenmur, kallmurad, ca 6 m l och 1 m h (ovan befintlig vattenyta) av huggen sten. Intill och i NV sidan begränsar vattendrag. Resterande del av lämning ej identifierbar. Platsen är gropig och ojämn, urgrävd och material i form av ris, grenar och massor finns tippat här samt utplanerad yta för kraftverket. Belägen NÖ om SÖ änden på dammvall.
Stenmur, ca 8 m l, ca 0,5-1 m br och ca 0,5 m h. Belägen ca 0-0,3 m under bef. vattennivå. Ca 1-1,5 m st kantställda block. Ansluter i N till brofundaments SÖ hörn. Belägen ca 2-3 m Ö om strandkant.
Stenmurar och stensatta terrasskanter finns i SSV delen, på ömse sidor om delvis sprängd intagskanal till kraftstation. Utgör troligen rester av äldre husgrunder. Stensatta strandskoningar/husgrunder, både ovan och under vattenivån vid beskitningstillfället, finns i områdets NÖ del i anslutning till Bäveåns båda sidor.
Slagg, raseringsmassor (murtegel) samt svart kraftigt sotig jord förekommer inom större delar av området, ända fram till dagens kraftverksbyggnad samt även i området nordväst om nu markerad fornlämning. Slaggen är av större stycken, 0,1-0,2 m st, blåsvart till rödbrun och av hammartyp.
I områdets S, del längs med intagskanalen, är en väg, ca 45 m l (NÖ-SV), 2,5-3 m br och 0,3-1,5 m h. Belägen på avsats i fast bergssida med kallmurad sida mot NV. Muren är 0,3 1,5 m h bestående av vanligen 0,5-01,0 m st delvis hugga block. Den SV änden är delvis fogad med cementbruk. Sentida åtgärd möjligen i samband med uppförande av kraftverket på 1940-talet.

Privilegium utfärdades 1725 för anläggande av en stålugn och hammare vi Kollerö ström. Bruket utvecklades till ett av de större i denna del av landet. Ståltillverkningen upphörde 1893. Senare har snickerifabrik, såg , kvarn och smedja funnits här.