Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Sandseryd 375
Geografisk plats: Sandseryd socken, Småland
Fyndplats, ungefärlig, inom ett ca 100 x 100 (N-S) stort område i mosse för 1 skifferhänge, 1 enkel skafthålsyxa, 1 flintdolk, 1 spetsnackig bergartsyxa, 1 yxformat sandstensbryne. Skifferhänget är 5,7 cm l, 1,7 cm br, 0,6 cm tj, planslipat, rektangulärt tvärsnitt. I hängets övre del är borrat hål, 0,3 cm i diam. Hänget kan ha burits som föremål, men också haft funktionen av ett mindre bryne för små föremål. Enkel skafthålsyxa, fragment, del av hål och trubbigt avrundad nackdel, 4,4 cm l, 5,6 cm br. Enligt uppgift har den andra halvan påträffats men förkommit. Spetsig bergartsyxa, avbruten i nacken, 10,9 cm l, 1,6-4,8 cm br. Flintdolk, ljus-mörkgrå flinta, triangulärt tvärsnitt, 13,4 cm l, 2,6 cm br, 1,5 cm tj i övre delen. Flathuggen och bearbetad med tryckstocksteknik, retuscherade sidor. Yxformat sandstensbryne, 11,3 cm l, 2,9-3,9 cm br. Föremålen dokumenterade av Jönköpings läns museum.
Vid tiden kring 1945 bedrevs torvtäkt i en vik av Sänkemossen. I samband härmed hittades del av en skafthålsyxa, året därpå uppges att den andra halvan påträffades. Enligt uppgift har sammanlagt ett tiotal föremål samt en större furustock som var bränd på ena sidan påträffats vid torvtäktsarbetet. 1 eldslagningsflinta, 1-2 pilspetsar, 1 sten som ev. tjänstgjort som fiskekrok, del av 1 skafthålsyxa ska också ha påträffats. Dessa föremål har dock förkommit i ett tidigare skede.
Föremålen låg enligt uppgift under torven i den forna sjöbottnens sand. Föremålen är hittade i samma mossområde, men vid olika tillfällen och kan därför ej benämnas depåfynd. Föremålen finns i privat ägo. Uppgifter rörande fyndet är lämnat av Lennart Gustavsson, Norrahammar. Jlm dnr 646/90.
Terräng: Mossmark.
Orientering: I sydspets/vik av Sänkemossen. V om landsväg.
Antikvarisk kommentar: Maskinell korrigering av antikvarisk bedömning vid kvalitetshöjande åtgärd.\nOsäkert läge och utbredning för fynden. Se även RAÄ 208:1 Sandseryds sn.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.