Fångstanläggning övrig (L1971:1184)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Habo 345

Alternativnamn: Suttrans laxfiske

Geografisk plats: Habo socken, Västergötland

Fiskeanläggning, inom ett ca 25 x 25 m stort område (NNV-SSO), bestående av 2 stenvallar på ömse sidor av Hökesån, rest av fångstlåda, ev. plats för byggnad. Stenvallen på N sidan av ån är 6 m l (NNV-SSO), 3 m br, 1,2 m h. av natursten, 0,2-0,4 m st och förstärkt med betong i V delen, Ö änden avslutas med en stenkista i form av en träram fylld med sten. NO därom är sentida fångstlåda (?) av trä är 3,2 x 2,5 m stor, uppförd av 5 - 6-tums virke med rundjärnsstag och med beslag, vilken kraftigt raserats vid återbesök 2006-11-20. På S sidan av ån syns stenvallen som ett öppet sår mot ån, det mesta av den har gått förlorat pga erosion. Utrasat timmer från fisakeanläggningen ligger 5 m nedströms i åfårans mitt. Platsen har lång tradition av fiske.

Terräng: Åravin, beväxt med lövskog, björk, al, sälg, närmast ån. Skogen övergår i granskog bortom åravinen, ca 30-årig på N sidan.

Antikvarisk kommentar: Klingekärr, Storskifte 1790 angivet "Laxfiske" med markering för vall över ån och en byggnad på S sidan. Konceptkarta till ekonomiska kartan 1877-1882, Aved, Brandstorp 9. Angivet "Laxfiske". Namnet Suttran och dess fiske finns historiskt belagt i originalbrev (RA), ett bytesbrev av kung Magnus 1332 'piscaria in Sutro'. Ytterligare medeltida belägg, från bl.a år 1333 Linköpings domkyrkas 'piscariis Sytro'och ett från 1333 ett bytesbrev från kung Magnus. Referens: F, topo, Jönköpings läns musem, Jan Agertz. Fiske i Syttran" omnämnt 1547. Referens Ringquist. 1959. Smålands Folkblad, 25 augusti 1959, Hoppfiske i Habo (laxfisket i "Höksån" i Habo på vers och teckning på laxfiskeplats under sen tid). Laxfiske bedrevs här under sista perioden av Skara Hushållningssällskap fram till 1960-talet. Lång tradition av fiskeplats i Hökesån med medeltida belägg motiverar status fast fornlämning.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS