Fartygs-/båtlämning (L2013:4415)

Fartygslämning, ca 22,2 x 7,4 m (NNO-SSV). Lämningen är kravellbyggd, närmast skrovhel och sticker upp ca 5 m över botten med svag slagsida. På lämningens däck finns ett stort antal fynd och konstruktionsdetaljer bland annat kistor, glasflaskor och resterna av en skeppsbåt. Just utanför det sammanhängande skrovpartiet ligger ett flertal skeppstimmer som kan härledas till lämningen, bland annat förstäven, ett stockankare och delar till masterna. En mastdel ligger cirka 20 meter från skrovet. Vrakplatsen är inte avgränsad. Ett prov från en däcksplanka har genom dendrokronologisk analys daterats till mellan 1752-1767

Status: Vraket är, enligt sonarbild, 17 m långt och 6 m brett. I fören har en del av förstäven fallit ut och vilar på botten framför vraket tillsammans med bogsprötet. Vid styrbords bog vilar ett stockankare på botten. Båda kranbalkarna samt styrbords klysträ sitter på ursprunglig plats. Båda vantbrädorna sitter på ursprunglig plats och på dessa vilar ett antal jungfrur. Bråspelet står komplett med spelbetingar och spärr på fördäck. Omedelbart akter om bråspelet finns en luckkarm bevarad. Åt babord på huvuddäck, strax för om midskepps, står en skeppsbåt.

Häckspegeln har fallit av medan akterspegeln är tämligen intakt. Ett pumprör står på ursprunglig plats strax för om kajutan. Brädgången är till stor del bevarad. Akter om midskepps är brädgången upphöjd en aning för att vid kajutan bli ytterligare förhöjd genom ett räcke. Den förligaste delen av räcket är bevarad på ursprunglig plats (status 1996).

Otroligt mycket detaljer är kvar: block, jungfrur, riggdetaljer, glasflaskor, lerkrus m.m (status 2002).

Det som tidigare benämnts som en "nyckel" som ligger på däck har vi kommit fram till måste vara en passare.(status okt 2004).

Enligt uppgift från sportdykare så har ett flertal föremål fösvunnit från vraket. Det har plundrats på bl a krukor, block, flaskor och passaren.Man har även konstaterat att det "rivs runt", bland föremålen och i de kistor som finns på däck. Man har dessutom kunnat konstatera att det är en liten båt som ligger på däck och inte resterna efter två som konstaterats tidigare (status okt 2004).

Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) gjorde den 20 september 2019 dykningar på lämningen och tog prover ur innehållet i lastrummet samt ur resterna av en tunna på däcket. Proverna överlämnades till forskare på Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, som lät Jens Heimdahl på Arkeologerna, Statens Historiska museer göra makrofossila analyser inom ramarna för projektet ”Biodiversitet i odlade växter under 1600-talets agrarkris”.

Det finns tecken som tyder på att Kostervraket kan vara galeasen Concordia vars förlisning utanför Älvsnabben 1754 finns omnämnd i arkivhandlingar, liksom dess lastlista ( Altrock, H. 2019).
Syftet med dykningarna var att ta prover på skeppets last för makrofossil- samt DNA-analys. För SMTM:s del var det primära syftet att få lasten artbestämd för att kunna jämföra den med lastlistor i arkiven och därigenom öka chansen att identifiera skeppet.

Sex prover togs ur lastrummet genom den stora lastöppningen midskepps. För att fånga upp prover från alla nåbara delar av lastrummet försökte vi ta prov i olika riktningar. Lastrummet är fyllt med lös säd. Störst koncentration av last/sediment tycktes finnas i aktre delen samt på babords sida.

Ytterligare två prover togs, ett vid resterna av den tunna som ligger strax akter om bråspelet på styrbords sida och det andra mellan nämnda tunna och bråspelet där löst liggande säd kan ses ligga på däcket. Den säd som hittades här kan antas ha kommit från lastrummet (sannolikt genom att dykare, ROV-propellrar eller bojtyngder för nedstigningslinor har rört om det flyktiga innehållet i lastrummet).

Vrakets last består av korn och vete. Kornen kan vara maltkorn, d.v.s. korn avsett för att mältas och kan då ha betecknats som malt. Spår av mältat korn har inte påträffats.
Mängden råg var så liten att den snarare ska betraktas som ”förorening” i annan säd. Havre förekom i något större mängd men också det i så pass låg mängd att det kan ha handlat om inblandning.

Förekomsten av ogräset gullkrage visar att säden, eller någon del av säden inte kommer från lokalområdet kring Uppland eller Sörmland utan är skördad i Syd- eller Västsverige eller på kontinenten, t.ex. Danmark eller Tyskland”.

Om man utgår från lastlistan från Concordia så utgör malt (korn?) ca 73 % av den totala mängden spannmål och vete 27 %. De 1392 st. sädeskornen som togs från Kostervraket ger ett utfall på 64 % korn medan vetet utgör 30 % (de resterande 6 % utgörs av havre vilket skulle kunna vara oavsiktlig inblandning i annan säd, se ovan). Även om detta kanske inte kan sägas vara statistiskt säkerställt så följer proportionerna rätt bra Concordias lastlista avseende spannmål.