Fartygs-/båtlämning (L2013:5008)

Bärgning: Båten påträffades under de arkeologiska undersökningarna på Helgeandsholmen 1978-1980.

Efter friläggningsfasen vidtog dokumentation in situ. Jordprover av olika slag samlades in. Kompletterande prov för bl.a. mikrofossilanalys och dendrokronologi togs. Därefter vidtog lyft- och fullskaledokumentationsfasen av de åtkomliga delarna. Delarna transporterades till SSHM för konservering.

Då vraket överlagrades av stadsmuren kom större delen av vraket att kvarlämnas på fyndplatsen. En kopia av mastfoten finns dock utställd på Medeltids museet i Stockholm.

Utifrån skeppsbyggnadstekniska drag har vraket tolkats som en kogg.

Status: Akterskeppet var överlagrat av en mur, och endast förskeppet och en mindre del av styrbordssidan kunde iakttagas.

Den tillgängliga delen av kölen hade en längd av 411 cm. I den förliga änden avslutades kölen med en vertikal snedlask med tränaglar och spikhål. Kölen framstod som en kraftig bottenplanka med tendens till T-form, avsmalnande mot stäven. I dess förliga ända fanns ingen spunning, men spikhål efter sambordens fastsättning. I kölens ovansida fanns tränagelhål efter kölsvinets och spantens fastsättning.

Förstäven var kraftigt rötskadad och fragmenterad i sex stycken. Dessa utgjorde tillsammans en längd av ca 160 cm.

På babordssidan, som var den bäst bevarade, återfanns delar av åtta bordgångar. De första tre borden var lagda på kravellmanér. Dessa bord bildade en platt botten. Mot fören var kanterna avfasade för att vid spant 1 och förstäven helt ha gått över i klinkteknik. Från fjärde bordgången var borden lagda på klink. Bordens bredd uppgick till 40 cm och dess tjocklek till 5 cm, bottenpartiet var kraftigare än sidorna. Samtliga bord var av ek.

På utsidan av de kravellagda borden, samt på insidan av en del av de klinklagda borden, fanns grunda och avlånga ej genomgående hål, "krampmärken". Det fanns även hål efter klinknaglar eller spikar utefter bordens kanter, även i avtryck efter spant.

16 spant som kunde härledas till ett bestämt läge påträffades. De flesta bevarade delar var bottenstockar, men fem upplängor från babordssidan påträffades också. Bottenstockarna midskepps var utan krumning och saknade klinkhak. Våghålen, vilka ofta var placerade över nåten, var fyrkantiga. Den förligaste bottenstocken var dock krumväxt och försedd med klinkhak. Spanten var fästade med tränaglar samt med spikar, slagna från skrovets utsida. Centrumavståndet mellan bottenstockarna var 50 cm.

Inga säkert belagda fynd av balkar eller balkdelar gjordes. En bearbetad trädstam, bevarad till en längd av 65 cm, kan dock ha haft en förstärkande funktion. Stammen hade en i rät vinkel utstickande gren, och i stammens övre ände samt i grenen fanns hål efter tränaglar och spik.

Kölsvinet var till stor del täckt av muren, men mastspåret var synligt. På undersidan fanns urtag för bottenstockarna, i vilka kölsvinet varit infästad med tränaglar. Kölsvinets bevarade längd var 148 cm, bredd 39 cm och höjd 25 cm. Mastspårets mått var 39x23 cm, djup 10 cm.

Två björnar påträffades i läge på babords sida. På undersidan av björnarna fanns urtag för garneringsplankor. Björnarna var fästade med tränaglar och spik till spanten. Björmarna var 116 och 120 cm långa, 19 och 20 cm breda och 16 och 18 cm tjocka. Den ände av björnarna som låg an mot kölsvinet var rakt avkapad, i den andra änden fanns ett hak.

Den bevarade delen av garneringen bestod av två plankor, fästade till spanten med tränagel och spik.

I anslutning till vraket gjordes flera lösfynd, bl.a. en förmodad nagelbänk i form av ett halvmånsformat föremål med flera större genomgående hål, flera bordplankor, en eventuell lagningslapp och ett spant. Det kunde inte påvisas att delarna hörde till vraket.