Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Glanshammar 101:1
Alternativnamn: Silverforsen, Silverhyttan
Geografisk plats: Glanshammar socken, Närke
Hyttområde, 75x40 m (NV-SÖ), bestående av 1 hyttruin (?), 2 bäckfåror, slaggförekomster, 1 fördämningsvall och 2 förhöjningar.
Hyttruin (efter silverhytta?), utgörs av en kulle av sandblandad lerjord, ca 20 m diam och 2,5 m h. Enstaka små slaggstycken har påträffats. En fåra (NV-SÖ) har i sen tid grävts genom kullen för en vattentub. Denna är borttagen men en del fundament står kvar. Invid och V om kullen rinner en bäck.
Slaggförekomst, enstaka slaggstycken påträffades i markytan N om kullen inom ett ca 40 m stort område. Slaggen är av svart-grå färg, blåsig och fluten. Den befintliga slaggen finns här och var under den övertorvade markytan och i bäckfåran. Varp finns inte inom området.
25 m NVN om den eventuella hyttruinen är en förhöjning, 8x4 m (NNV-SSÖ) och 0,2–0,5 m h av sandblandad lerjord.
Omedelbart S om förhöjningen är en ravin (VNV-ÖSÖ), 2–5 m br och 1–2 m dj möjligen utgörande gammal bäckfåra.
N-NÖ om förhöjningen är ett röjt, åt Ö svagt sluttande område, som kan ha utgjort den gamla hyttbacken.
Ca 15 m VNV om hyttplatsen är en förhöjning ca 8x4 m (N-S) och 0,5 m h, av sandblandad jord.
Ca 25 m NV om den troliga platsen för hyttan är en fördämningsvall, 12 m l (NNÖ-SSV), 1 m br och intill 0,8 m h, av 0,2–1 m st stenar.
Här ska enligt uppgift den hytta som förädlade malmen från Glanshammars silvergruva ha legat. Hyttan nedlades enligt uppgift under 1500-talet. Den exakta platsen för silvermasugnen ej nu känd.
Terräng: Nuvarande och gammal bäckravin samt en N-NÖ därom belägen höjd. Beväxt med blandskog.
Antikvarisk kommentar: Området är endast delvis inventerat år 2020. Det är troligt att en såg (L2021:1375) har legat inom området från åtminstone sent 1600-tal. Även en kvarn (L2021:1375) kan ha legat inom området. Enligt en karta från 1862 över Åby kallades åkern norr om byn för Såghagen och området norr om Såghagen kallades Kvarnbacken.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.