Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Skällvik 274
Geografisk plats: Skällvik socken, Östergötland
Bärgning: En preliminär inventering av eventuella spärranläggingar i Ettersundet utfördes under en dag 1987 av Harry Alopaeus, i samband med bottenundersökningarna vid Stegeholm (SMA 723:012).
Övrigt: På Eknönsidan, vid det smalaste stället av sundet, finns ca 20-25 meter från stranden ett nästan fyrkantigt, slutet batteri (skans) eller dylik befästningsanlägging av jordvallar. En ingång finns vid dess västsida. Inne i anläggningen finns en kort, möjligen recent, grävd löpgrav eller liknande. Vallarna är ca 3 meter höga och ännu branta.
Status: 10-20 meter ost om det smalaste stället av sundet observerades två, möjligen tre, mycket glesa pålrader. Stråken började från norra sidan av sundet och gick nästan halvvägs över sundet. Stråket var ca 20-25 meter långt och innehöll 12 stycken korta pålar. Cirka 5-10 meter ost om denna rad upptäcktes en gles rad i riktning över sundet. Även denna rad pekade något förbi Eknöns nuvarande östra strand, som eventuellt är borteroderad. Raden innehölll 11 st korta pålar.
Möjligen finns det ca 5-15 meter västerut från dessa pålningar, ganska nära vasskanten, en gles och fragmentarisk pålrad som går snett mot bryggan på Eknönsidan av sundet. Denna observation är dock osäker.
Terräng: Sand
Orientering: Ettersundet, något ost om det smalaste partiet., Ettersundet
Antikvarisk kommentar: I juni 2023 utförde Nordic Maritime Group en arkeologisk förundersökning i den norra delen av Ettersundet inför ett mindre muddringsföretag. Förundersökningen resulterade i att den tidigare registrerade spärranordningen genom geofysiska karteringar kunde lokaliseras på botten. Spärren förefaller ha varit något mer än enbart en pålspärr, vilka i regel utgörs av i botten vertikalt neddrivna träpålar. Stenkoncentrationer och löst liggande timmer på botten vittnar om att spärren kan ha varit uppbyggd av stenkistor som nu är raserade. Möjligen innebar rensningarna och sprängningarna i Ettersundet på 1890-talet att resterna av dessa stenkistor sprängdes sönder för att erhålla större segelbart djup i sundet. Trots de omfattande rensningarna där vattendjupet ökade från 3 till 4,5 meter går spärrens förmodade sträckning fortfarande att skönja i djupkartan som redovisas i figur 3 i rapporten. En dylik konstruktion med stenkistor talar för att spärren är samtida med skansen på Eknön, det vill säga 1500/1600-tal. I dagsläget är dock dessa teorier att betrakta som spekulationer då anomalier som påträffas vid geofysiska karteringar bör besiktas av dykare för att med säkerhet kunna säga vilken typ av lämningar som anomalierna representerar. I det grunda vattenområdet nära land där botten besiktades genom snorkling och sondning och där muddringar planeras påträffades inga lämningar av antikvariskt intresse förutom pålen som markeras i figur 4 i rapporten.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.