Stadslager (L1967:5105)

Stadslager med oklar utbredning, troligen cirka 600x400 m (NÖ-SV). Området utgör platsen för det medeltida och tidigmoderna Kungahälla. Kulturlagret varierar i tjocklek från cirka 0,1 meter till upp emot 1,0 meter i de mest centrala delarna.

Staden existerade på platsen från tidig medeltid fram tills den övergavs i början av 1600-talet efter det att staden brändes ner av svenskarna år 1612. Undersökningsområdet utgör i dag, och har sedan staden upphörde, använts som jordbruksmark tillhörande Kastellegården.

Kungahälla grundades som en norsk köpstad under tidig medeltid. Stadens äldsta historia är delvis okänd. I den norska sagalitteraturen nämns staden redan på 900-talet, men det finns inga andra skriftliga eller arkeologiska belägg från denna tid. Säkra belägg finns i skriftliga källor från 1100-talet och Kungahälla framstår som en viktig stad för den norska kungamakten i källmaterialet vid den här tiden. Under andra halvan av 1100-talet grundades ett Augustinerkloster, denna lämning är belägen på klosterkullen i stadslagrets nordöstra del. Platsen för Augustinerklostret har också utpekats som platsen för den äldre borg/kastell som omnämns i det skriftliga källmaterialet, den har dock inte kunnat beläggas arkeologiskt. Stadsområdet rymde bland annat ett franciskanerkloster från 1200-talet, en kungsgård och mitt emot stadsområdet låg borgen på Ragnhildsholmen. Flera kyrkor i staden nämns i det skriftliga källmaterialet. På 1330-talet omnämns den så kallade Mariakyrkan och på 1380-talet omnämns en Nicolauskyrka i biskop Eysteins jordebok. Lämningar efter en kyrka och gravar inom en tillhörande stadskyrkogård har påträffats inom stadslagrets västra del.

Kungahälla har undersökts arkeologiskt vid flera tillfällen, första gången under 1880- och 90-talen inom Klosterkullen och stadsområdet. På 1950-talet undersöktes delar av fransicanerkonventet och kyrkogården. På 1980-talet initierades det så kallade Kungahällaprojektet med arkeologiska undersökningar inom de mest centrala delarna av stadslagret på 1980- 0ch 90-talen. Sedan dess har ett flertal mindre förundersökningar och schaktningsövervakningar ägt rum.