Hammarområde (L1980:2986)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Nora 77:1

Alternativnamn: Djupedalshammar

Geografisk plats: Nora socken, Västmanland

Stångsjärnshammare, av anläggningen finns inga synliga rester,Rikligt med slagg finns i sluttningen ned mot Järleån. Byggdespå 1500-talet och nedlades på 1650-talet.Område med slaggförekomster. Inom ett ca 60x60 m stort område är6 delvis avgränsade slaggförekomster varav 4 är belägna på åns Vsida.Slaggvarp, oregelbunden, ca 7 m diam, belägen i sluttning ned motån och med 2 m h mot ån. Brun-gråsvart porös slagg, intill 0.1 mst stycken. Delvis övertorvad, samt med två stubbar.4 m NNV om ovannämnda ärSlaggvarp, oregelbunden, ca 10x8 m (Ö-V) och 1-3 m h. Terränglägesom ovannämnda. Slaggstycken intill 0.15 m st. Beväxt medlövslyo. tre lövträd.1 m N om ovannämnda ärSlaggvarp, oregelbunden, ca 14 m diam och 1.5-3.5 m h.Terrängläge och slagg som ovannämda. Beväxt med lövsly o. enlövträd.13 m NÖ om ovannämnda ärSlaggförekomst, ca 15 m diam och med oklar ytterbegränsning vidåker i Ö. I den eroderade V kanten är svart jord med inslag avslagg. Nere vid åkanten är en 0.7x0.3 m st och 0.05 m h sten medurslöpning/lager för ca 8 cm tj exel.Ca 5 m S om övannämnda ärSlaggförkomst, av närmast samma storlek och utseende somovannämnda.Enligt uppgift har på åns V sida legat en stångjärnshammare,anlagd år 1549 och nedlagd på 1650-talet.I Johansson J. 1881-82, s.396: Djupdals västra hammare, belägenvid nuv. torpet DjupedalDjupedels östa hammare mittemot den V; på Ö sidan vattedraget,torde icke ha tillkommit förrän på 1620-t.

Tradition: Uppg. om namnet Djupedalshammar ur Joh. Johanssons, Om Noraskog;bd 2 sid 181. - - ÖLM: bergslagsinv. 1978-79 nr 41/35. - -Johansson J. 1881-82, Om Noraskog II s 181, s 396.

Terräng: Strandkant och brant sluttning mot å. Hagmark med blandskog.

Orientering: Omedelbart V och Ö om Järleån.

Antikvarisk kommentar: Benämnes även Djupedal (västra) och Järle övre hammare.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS