Hyttområde (L1980:2330)

Hyttområde med industrilämningar, 310x170 (NNÖ-SSV) bestående av 1 masugnsruin, 1 rostugn, 1 slaggområde, 1 vattenkanal, 1 stenskista , 2 terrasseringar, 3 stenmurar och 7 husgrunder.
Hyttruin, närmast kvadratisk, 10x10 m st och intill 3 m h. Väggarna har varit orienterade i riktningarna NNÖ-SSV och VNNV-ÖSÖ. Bäst bevarad är väggen i hyttans Ö sida. Den är här uppmurad av tegel- och slaggstenar. I N sidan kvarstår murpartier upplagda av gråstensblock. Hyttruinens inre är helt fylld med tegel- och slaggskot. Några rester av själva masungspipan är nu inga synliga. Ca 5 m SV om ovan nämnda är:
Rostugn, 6,25 m i diam och ca 5 m h. Ugnen är uppmurad av 0,3-0,6 m st och 0,2 m h slaggstenar. 2 m NV om ovan nämnda är:
En lodrät mur, 28 m l (NNÖ-SSV) ocn intill 4 m h. Denna mur, som i sina nedre skikt och ändpartier består av tuktade gråstenar, 0,5-1,25 m st och som i övrigt är uppbyggt av gjutna slaggstenar, utgör stödmur för det i området V härom belägna malmtorget. Från detta har sannlikt en träbro lett upp till masugnspipans övre del. NÖ om denna mur är:
Stenmur, 15 m l (NNÖ-SSV), intill 3 m h av tuktade 0,4-0,8 m st stenar. N om martinverket är:
Slaggområde, 150x80 m (NNÖ-SSV) intill 10 m h och bestående av mestadels gråbrun porös slagg. S delen mycket urschaktad. I områdets SV del är:
Vattenkanal, ca 60 m l (NNÖ-SSV), 2,5 m br och 2 m dj till vattenyta. Kallmurade väggar av 0,3-0,9 m st tuktade block. Delvis igenrasade främst i N hälften. Ö om kanalen är:
Stenskista, ca 35x17 m (NNÖ-SSV) och 1-3 m h. Begränsas i V av kanalen, i Ö mot forsen av gråstensmur i kallmursteknik, av 0,3-1,0 m st block. Stenkistan och murarna raserade i N delen. På stenkistan och i dess N förlängning är:
Husgrunder (3 st), 8x8 m, 4x3 m och 33x7 m (alla NNÖ-SSV), delvis sammanbyggda, 1-3 m h murar av gråsten och slagg, högst mot vattnet i Ö. Intill och V om dessa är.
Husgrund, 7x5 m (ÖSÖ-VNV) och ca 1 m h, av slaggsten. I hyttområdets N ände är:
Husgrunder (2 st), 25x10 och 30x10 m (NÖ-SV). Spisrösen. I den S är även källargrunder med valv. På åns SÖ sida och i hyttområdet SÖ ände är:
Husgrund, 15x11 m (N-S). Utgöres i V-N en i forsen anlagd mur i kallmursteknik, 2,5 m br och 1,5 m h, av 0,4-1,0 m st tuktade block. I N korsidan är ett kallmurat valv, 3 m l (Ö-V), 1 m br och 0,4 m h, av 0,4-0,7 m l block, 0.6 m över forsen inunder. I Ö begränsas husgrunden av en kallmurad terrasskant, utgörande stödmur för en i Ö belägen;
Terrass, 15x15 m (N-S), som i V och N begränsas av stenmur i kallmursteknik, 15x13 m l, och 3-4 m h, av tuktade 0,5-1,0 m st block. NNÖ om denna är:
Terrass, rektangulärt rundad, ca 25x20 m (NNÖ-SSV) och i V-N intill 4 m h, i Ö anslutande till naturlig nivå. I N delen 3 härdar, 2-3 m diam och 0,4-0,7 m h. En del tegelskärv samt enstaka större slaggblock.
Enligt uppgift uppfördes denna masugn år 1858 och blåstes ned år 1923.Tidigare låg, enligt uppgift av kamrer Vessman, i närheten av den ovan beskrivna masugnsruinen den hitflyttade yngre Gislehyttan. Av denna, som skall ha legat på den plats där den N terrasseringen nu markerats, finns numera inga synliga rester. Stora slaggvarp finns längre åt N på åns V sida. De är intill 10m höga. Sedan hyttdriften nedlagts härstädes anlades ett martinverk på platsen, vilket numera är nedlagt, men vars byggnader finns kvar i området mellan hyttruinen och slaggvarpen. Masugnasruinen ligger i närheten av Järleån, som här bildar ett fall. Från fallet utgår en ränna till ett numera förfallet hjulhus för sk överfallshjul. Detta har sannolikt drivit masugnens blästerverk.
På samma sida om ån, d v s N sidan, låg tidigare en hammare vilken drivits av Gustav Vasa och hans efterträdare, därav namnet Kungshammaren, anlagd d. 25 sept. 1544. På andra sidan mitt emot Kungshammaren, låg hertig Karls hammare, på ägor tillhörande Börstorp.
Husgrund/källare, kolupplag 5x5 m st, i sydvästra delen av fornlämningsytan.

(Förstagångsinventeringen 1956 och Revideringsinventering 1981)