Publicerad av: Länsstyrelsen Dalarna
RAÄ nummer: Rättvik 47:1
Alternativnamn: Dragghammar
Geografisk plats: Rättvik socken, Dalarna
Hammarområde ca 20-390 x 35-110 m st (NV-SÖ), bestående av 1 dammvall, 1 husgrund, 1 kanal samt strandskoningar.
Fördämningsvallen, är 85 m l (NNÖ-SSV), 7-5 m br och intill 1.8 m h, varav större delen är belägen på N sidan av vattendraget.
Den är uppbyggd av 0.1-0.5 m st stenar. Vallen är delvis övertorvad och övermossad.
Två genombrott av 6-7 m längd finns i vallen. Vid vattendragets genombrott syns timmerkista och stockar lagda tvärsöver dess botten, troligen rester efter ett timmerbord för flottning och utskov.
Det andra genombrottet är ca 25 m från vallens N ände, där utskovet till kanalen är.
Ca 10 m nedströms utskovet och omedelbart på kanalens SV sida är husgrund, ca 14 x 5 m st (NV-SÖ). Här har troligen själva smedjan stått.
Enligt den äldre beskrivningen ska det finnas/funnits kraftiga pålar ute i kanalen som vittnar om att smedjan troligen varit utbyggd över ungefär halva kanalen.
Kanalen är ca 350 m l (NV-SÖ, NNV-SSÖ), 3-4 m bred och 1 m dj. Jorden från kanalen ligger upplagd som en vall, ca 2-3 m br och 0,5-1 m h längs större delen av kanalen och på dess SV sida.
I kanalen finns en del stockrester, dels som kantskoning och dels löst liggande i strömfåran.
Utmed vattendraget syns på bägge sidor spår efter strandskoning, eventuellt även flottning, i form av timmerstockar och riskistor/risbädd. Ytterligare kan döljas under torv och mossa.
Tradition: Vid Gnedan utmed Draggån, strax ovanför Karl-Tövåsen har det legat en spik och liesmedja anlagd på 1870-talet. På slutet av 1880-talet utökade den till att innefatta ny damm, avloppskanal, hammarsmedja och slipverk. Den nya verksamheten fick namnet Dragghammar men var inte länge i drift. Redan på 1890-talet lades driften ner och spiksmedjan ska ha brunnit ner 1902.
Terräng: Flackt kuperad moränmark. Skogsmark.
Antikvarisk kommentar: Hammarområdet ska ha anlagts på 1870-talet. Innefattade då damm, avloppskanal, smedja slipverk m. Tidigare ska det på platsen ha funnits en kvarn/sågplats, redovisad på karta från år 1828. kan troligen vara omnämnd redan vid 1663 års inventering. Oklart hur mycket av den gamla kvarnplatsen finns kvar, därav övrig kulturhistorisk lämning.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.