Boplatsområde, 200x1400 m (N-S), bestående av 107 stolphål, 63 härdar, 44 gropar, 7 ytor med kulturlager/kulturpåverkad matjordshorisont, 3 kokgropar, 2 rännor samt 2 lågtemperaturugnar.
Stolphålen var runda, 0,15-0,5 m diam och 0,08-0,4 m dj. Fyllningen bestod generellt av mörkbrun, humös, sand eller lätt grusig sand med ställvisa inslag av kol och/eller bränd lera. I tio stolphål påträffades fynd i form av brända ben, keramik, lerblock, bränd lera och slagen flinta. De brända benen bestod av tre fragment, varav två identifierats som mänskliga. Keramiken och lerblocket har typologiskt daterats till senneolitikum, övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder och äldre järnålder. Tre stolphål daterades till 1266-1054 f.Kr. (ÄBÅ/YBÅ), 387-202 f.Kr. (FRJÅ) och 358-106 f.Kr. (FRJÅ).
Härdarna var runda eller ovala, 0,38-1,8 m l, 0,2-1,4 m br och 0,03-0,25 m dj. Fyllningen bestod av svartbrun, humös, lätt grusig sand med varierande mängd kol och skärvsten. I fem härdar påträffades fynd i form av tre flintavslag, ett retuscherat flintspån och en tväreggad flintspets. Den tvreggade spetsen har typologiskt daterats till senmesolitikum eller tidigneolitikum. Förkolnad al från en av härdarna har daterats till 346-51 f.Kr (FRJÅ).
Groparna var runda, ovala eller oregelbundna till formen, 0,5-1,7 m l, 0,3-1,2 m br och 0,05-0,4 m dj. Fyllningen bestod generellt av mörkbrun, humös, sand eller lätt grusig sand med ställvisa inslag av silt, kol och/eller bränd lera. I fyra gropar påträffades fynd i form av keramik, flintavslag som delvis var brända samt bränd lera. Keramiken har typologiskt daterats till senneolitikum, övergången mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder, äldre järnålder samt yngre förromersk järnålder. Förkolnad hassel från en av groparna har daterats till 2012-1772 f.Kr (SN).
Kulturlagret har en okänd utbredning, förekommer ställvis inom lämningsytan och har i olika grad påverkats av sentida plöjning. Lagret består bedömt av en äldre, kulturpåverkad matjordshorisont av mörkbrun, humös sand eller grusig sand, nästintill identisk med den moderna matjorden. Inom lagret förkommer kol- och sotlinser, kolstänk, skärvsten och bränd lera. Fynd av keramik, brända ben, en avslagsskrapa i flinta, en bipolär flintkärna, en plattformskärna i flinta, ett spånfragment i flinta, sju flintavslag samt tre övrigt slagna flintor har påträffats. Minst tre potentiella stolphål påträffades under en bevarad del av lagret i lämningens södra del och härdar förekommer i nivå med lagren. Delar av keramiken har typologiskt daterats till förromersk järnålder och/eller romersk järnålder. Den bipolära flintkärnan dateras till mesolitikum eller neolitikum.
Kokgroparna runda, 1,9-2,2 m diam och 0,25-0,35 m dj. Fyllningen bestod av mörkbrun, humös sand med rikliga mängder skörbränd sten och varierande mängd sot och kol. I en av kokgroparna påträffades ett flintavslag. Förkolnad hassel från en av kokgroparna har daterats till 385-199 f.Kr. (FRJÅ).
Rännorna korsade schaktet i Ö-V riktning, var 0,5-0,2 m br och hade en fyllning av mörkbrun, humös, lätt grusig sand, bränd lera samt spridda kolbitar.
Ugnarna var ovala, 1,1-1,25 m l och 0,8-0,9 m br. Den som delundersöktes var 0,2 m dj och fyllningen bestod av mörkbrun, humös sand med rikliga mängder bränd lera. I anläggningen påträffades fynd av keramik och bränd lera med kvistavtryck. Keramiken har typologiskt daterats till senneolitikum.
Terräng: I sydsluttning och på platå på höjd i åkermark.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.