Gravfält (L1969:2196)

Inventeringsboken:
Gravfält, 280x50 m (Ö-V), bestående av ca 110 gravar. Dessa utgörs av ca 40 högar, 1 oval hög (?), ca 6 närmast runda stensättningar, 2 ovala stensättningar, 1 domarring och 6 resta stenar.

Högarna är 6–16 m i diameter (vanligen 6–11 m) och 0,3–1,8 m höga (vanligen 0,7–1 m). Ett 10-tal har enstaka stenar i yta, ofta i kanten. Två högar, i norra delen, har konkav slänt med tendens till brätte och mitthög. Två har block i ytan. En har kantkedja (0,2 m hög av 0,3–0,6 m långa stenar) och några har antydan till kantränna. Två av högarna har mittgrop, 4 m i diameter och 0,3 respektive 1 m djupa. En har en grop i SV, 2 m i diameter och 0,4 m djup. Ovala högen, belägen i gravfältets NV-hörn, är 11x5 m och 0,6 m hög. Den är skadad av odling längs norra kanten och kan eventuellt vara skadad också längs södra kanten, varför formen är osäker.

De runda stensättningarna är 4–11 m i diameter (vanligen 5–8 m) och 0,2–0,4 m höga. De är övertorvade, några med enstaka (den största med talrika) stenar i ytan, 0,2–0,7 m stora. Stenarna är ofta påfallande stora och kan då gärna ligga strax inom kanten, tex ett par ligger några mindre block i mittpartiet. Fyra har kantkedja (bl a den största) 0,1–0,3 m hög, av 0,3–0,8 m långa stenar. Ett par har smärre gropar i mitten. Den ovala stensättningen (norr om största högen) är 8x5 m (NNÖ-SSV) och 0,3 m hög. Övertorvad med i ytan enstaka stenar. Kantkedja i norr.

Domarringen (sydöst om den största högen) är otydlig, 9 m i diameter och har troligen bestått av nio sannolikt resta stenar. Av dessa ryms nu sex i sannolikt ursprungligt läge, och fyra stenar eller delar därav ligger inuti ringen. Ett par är säkert kullfallna, tre närmast klumpformiga, medan de övriga endast syns i ytan. De är synligen 0,4–1,5 m långa, 0,2–0,8 m breda och två är 0,2–0,4 m höga.

Av de resta stenarna är fyra kullfallna, 1,3–2,5 m långa, synligen 0,6–0,8 m breda och i ett fall synligen 0,3 m tjock. Två är avslagna, nu 0,3–0,5 m höga, 0,5–0,6 m breda och 0,1 m tjocka. Två kullfallna och en avslagen sten har stått i rad (NÖ-SV) på 1–2 m avstånd, vari möjligen ytterligare en sten kan ha ingått.

Fornlämningarna [gravanläggningar] med stenar i ytan, och kantkedja, domarringen och de resta stenarna ligger alla i fältets östra del närmast bergskrönet. De mindre stensättningarna är troligen något talrikare mot väst. Gravfältet är trots sitt synliga välbevarade skick tämligen starkt skadat. Västra delen har varit odlad mellan och på vissa fornlämningar. Ca tio stensättningar har härvid bortplöjts eller överodlats till 1/3 av ytan eller mera, ett par högar har bortplöjda kantpartier och tre en kraftig fåra i överytan. Minst ett 25-tal fornlämningar [gravanläggningar] har dessutom smärre yt- och kantskador. Tre är genomskurna av nuvarande åkerkant. Minst elva fornlämningar [gravanläggningar] är längs södra kanten mer eller mindre skadade av väg, i vissa fall återstår endast smärre segment. Fältet kan ha gått ut över åkern i söder. Norra slänten har ställvis talrika block i ytan som verkar vara naturliga. I stormskador har dock enligt uppgift här synts brända ben. Enstaka block och stenar inom fältet (gärna vid tomrum) kan vara rester av fornlämningar (domarringar och/eller resta stenar).